Drömmen om Sápmi och ”Le Grand Nord”

kl. av | Taggar: , ,

Fascinationen för samisk kultur i ”det stora norr” lockar stora grupper av franska turister till Sápmi, närmare bestämt 20 000 under förra året. Även om exotismen lockar med risk för ytlig exploatering av Europas enda urfolk ges också möjlighet genom det ökade intresset att uppmärksamma samernas rättigheter, situation och historia.

Men intresset för samisk kultur ger också avtryck i den franska huvudstaden. Förra helgen intogs det etnografiska museet Musée du quai Branly av samiska konstnärer, slöjdare, musiker och forskare inom ramen för den finländska nationens 100-årsjubiléum. Precis som i Sverige har traditionella samiska kulturuttryck upplevt en förnyelse genom att fusionera med samtida urban kultur med artister som t ex rapparen Ailu Valle, som var en av artisterna på Branly-museet.

Amanda Kernells prisbelönta film Sameblod med Lene Cecilia Sparrok i huvudrollen. Foto: Sophia Olsson.
Amanda Kernells prisbelönta film Sameblod med Lene Cecilia Sparrok i huvudrollen. Foto: Sophia Olsson.

Och i denna vecka tävlar Amanda Kernells prisbelönta film Sameblod i den 39e upplagan av den franska filmfestivalen International de Films de Femmes i Créteil som startar lägligt i anslutning till den Internationella kvinnodagen. I nästa vecka framträder den kvinnliga samiska artistduon Sami Gold Source med jojk och poesi på Norska studenthemmet vid Cité Universitaire.  Lägg där till att en av förra årets mest omtalade TV-serier i Frankrike var den Fransk-svenska produktionen Midnattssol (Jour Polaire), där den samiska kulturen stod i centrum av berättelsen med bl a Sofia Jannok och Maxida Märak i rollerna.

Kopparstick från 1741 av Jean Daullé (1703-1763) efter Robert Levrac-Tournères (1667-1752) av vetenskapsmannen Pierre Louis Moreau de Maupertuis i samedräkt.
Kopparstick från 1741 av Jean Daullé (1703-1763) efter Robert Levrac-Tournères (1667-1752) av vetenskapsmannen Pierre Louis Moreau de Maupertuis i samedräkt.

I denna sekvens av kulturaktiviteter syns tydligt hur fascinationen för den samiska kulturen växer sig starkare i Frankrike. En fascination som har gamla anor – ja allt sedan 1736 då den franske vetenskapsmannen Pierre Louis Maupertuis på uppdrag av franske kungen Louis XV reste till Lappland och ”le grand nord ” för att bevisa att jorden var tillplattad vid polerna.  Åter till Paris efter avslutad gradmätningsexpedition blev uppmärksamheten stor tack vare den levande reseskildringen där mötet med den samiska kulturen satte sådant avtryck att Maupertuis t.o.m. lät sig avbildas i samedräkt (se foto från Tessininstitutets konstsamling på Svenska institutet i Paris).

Finlands ambassadör i Frankrike Risto Pipponen hälsar den samiska delegationen från Laponia välkommen i sitt residens. Foto Mats Widbom
Finlands ambassadör i Frankrike Risto Pipponen hälsar den samiska delegationen från Laponia välkommen i sitt residens. Foto Mats Widbom

2014 hade SI Paris en stor framgång med utställningen Cinq voix samies contemporaines som lyfte fram fem samiska samtidskonstnärer, bl a Katarina Pirak Sikkus konstprojekt om rasbiologiska fältarbeten i Lappland med paralleller till den nu aktuella filmen Sameblod.  Pirak Sikku vill avobjektifiera rasbiologins forskning och lyfta fram att det bakom de abstrakta siffrorna finns levande människor med släkt som lever idag. Både Katarina Pirak Sikkus konstprojekt och Amanda Kernells film återspeglar på så sätt mörka stråk i svensk historia och visar att bakom drömmen om Sápmi och ”le grand nord” finns en verklighet som både är komplex och konfliktfylld – både igår och idag.

Mats Widbom / Paris

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *