Ett nytt AV-direktiv

kl. av | Taggar: , , , , , , , ,

Nu börjar det så smått röra sig vad gäller kommissionens förväntade förslag till ett reviderat AV-direktiv. Kommissionens målsättning är att förslaget ska kunna antas i början av juni och det kommer att åtföljas av diverse dokument i form av konsekvensbeskrivning, rapport från tidigare genomfört s.k. refit-arbete etc. Förslaget kommer nu de närmaste månaderna att bli föremål för internberedning mellan de olika direktoraten inom kommissionen så det är än så länge svårt att sia alltför mycket om utfallet. Det intryck jag själv har fått efter att ha talat med diverse tjänstemän från kommissionen är att man sannolikt kommer att gå ganska försiktigt fram och inte föreslå några dramatiska förändringar – vare sig i förstärkande eller försvagande riktning. Om detta sedan verkligen blir fallet får framtiden utvisa.

Detta är naturligtvis ingen lätt fråga. Den tekniska utvecklingen och förändringen i våra tittarvanor sker i snabb takt och att som lagstiftare, d.v.s. rådet och Europaparlamentet, i en union där 28 medlemsländer ska komma överens, ligga i fas med denna utveckling är i princip omöjligt. Hur ska man då gå tillväga för att undvika att lagstiftning hinner bli obsolet innan den ens träder i kraft? Det finns nog inget enkelt svar på den frågan, men en strategi är sannolikt att undvika alltför detaljerade regler så att viss flexibilitet ges till medlemsländerna själva att anpassa bestämmelserna efter den nationella kontexten. Mer generellt formulerade regler kan sedan eventuellt kompletteras med åtgärder inom ramen för själv- och samreglering. Det ska dock noteras att AV-direktivet först och främst är ett inre marknadsdirektiv och att en fungerande inre marknad med ett någorlunda fritt flöde av AV-tjänster förutsätter en viss grad av harmonisering. Utmaningen för kommissionen – med enväldig rätt att föreslå lagstiftning – är att hitta just den väl avvägda balansen för att detta ska kunna fungera.

Så vad har vi då att förvänta oss från kommissionen då förslaget presenteras i juni?

Den grundläggande princip som direktivet baseras på, ursprungslandsprincipen, kommer knappast att ruckas på då den vunnit brett stöd i föregående konsultationer. Dock kan man tänka sig att kommissionen kommer med förslag till hur undantagsbestämmelserna kan bli både tydligare och enklare att tillämpa (inklusive jurisdiktionsreglerna) då dessa har visat sig ganska svårtillämpade i praktiken.

När det gäller direktivets omfattning är detta en mycket svår fråga. Här handlar det bl.a. om att hitta en balans mellan ett antal medlemsländer som önskar en bredare omfattning – t.ex. likställa kraven som gäller traditionella tv-sändningar med de som sänds ”on demand” och inkludera innehåll på s.k. internet-plattformar – och de länder som vill ha ett generellt sett lättare regelverk. Själv- och samreglering kan sannolikt utgöra en delmängd i hanteringen av denna fråga.

När det gäller frågan om de nationella regleringsorganens oberoende har ett tydliggörande av detta i direktivet fått brett stöd i föregående konsultationer, så här är det nog inte osannolikt att kommissionen kommer med ett förslag.

Reklam är en annan fråga som regleras i direktivet. Det gäller inte minst alkoholreklam och reklam riktad till barn. Det gäller också de s.k. kvantitativa reklamreglerna som anger begränsningar för reklamavbrott. Här finns signaler som tyder på att inga större förändringar kommer avseende skyddsnivån men att de kvantitativa reglerna ev. föreslås mjukas upp.

Skydd av barn och unga är en mycket viktig fråga för i princip alla medlemsländer och där också flertalet har mer långtgående regler än vad direktivet föreskriver. Det är därför svårt att sia om hur detta faktum påverkar hur kommissionen hanterar dessa frågor i direktivet.

Främjande av europeiska verk är ett annat viktigt syfte med direktivet där det bl.a. anges särskilda kvoter som ska uppfyllas i programtablåerna. De föregående utvärderingar som gjorts har bl.a. visat att kvoterna uppfylls med råge vad gäller traditionella tv-sändningar men sämre när det gäller s.k. icke-linjära sändningar (on demand-tv). Dock svårt att gissa vad kommissionen tänker sig i denna del.

Som synes finns det ett antal rätt komplexa frågor att hantera inom ramen för detta arbete som ju också utgör en viktig del av EU:s mer övergripande arbete med förverkligandet av den digitala inre marknaden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *