EU-medborgarinitiativ om mångfald i medierna

kl. av | Taggar: , , , , ,

Ett medborgarinitiativ har tagits för stärkt skydd av mångfalden i medierna.

Vad är då ett EU-medborgarinitiativ?

EU-medborgarinitiativet infördes genom Lissabonfördraget den 1 december 2009 och syftar till att öka medborgarnas inflytande i unionens arbete. Ett EU-medborgarinitiativ är en uppmaning till EU-kommissionen att föreslå lagar på områden där EU har befogenhet att stifta lagar. Det måste få stöd från minst en miljon EU-medborgare från minst 7 av de 28 EU-länderna. Ett minsta antal underskrifter krävs i vart och ett av dessa sju länder. För att kunna föreslå ett medborgarinitiativ måste man också bilda en medborgarkommitté med minst sju EU-medborgare som bor i minst sju olika medlemsländer. Medborgarkommittén måste registrera sitt initiativ på en särskild webbplats innan den kan börja samla in underskrifter. Efter att registreringen har bekräftats har organisatörerna ett år på sig att samla in underskrifter.

Kommissionen har tre månader på sig att reagera på initiativet(efter att det skickats in). Kommissionens reaktion sker i form av ett meddelande som offentliggörs på alla språk. Kommissionen är dock inte skyldig att föreslå någon ny lagstiftning som följd av ett medborgarinitiativ.

Detta specifika Initiativ vill se ett ökat skydd för mediernas mångfald genom en partiell harmonisering av de nationella regelverken gällande medieägandeskap och insyn, intressekonflikter avseende politiska uppdrag och självständighet för mediernas tillsynsorgan. Detta menar man bör ske bl.a. genom ändringar i det audiovisuella direktivet i syfte att införa harmoniserade regler för att skydda mediernas mångfald som ett nödvändigt steg mot en väl fungerande inre marknad.

Detta är ju frågor som delvis redan tagits upp i olika sammanhang, bl.a. i kommissionen grönbok från våren 2013, där man listade ett antal frågor för konsultation med berörda aktörer på marknaden för audiovisuella medietjänster. Fokus för frågeställningarna låg framför allt på hur den ökade konvergensen mellan traditionell TV och internetbaserade audiovisuella tjänster, som till exempel innebär att internetinnehåll konsumeras direkt via traditionella TV-skärmar (så kallad Smart TV), kan tänkas påverka hur nuvarande regelverk kan tillämpas och om det finns behov av några förändringar i detsamma. De rör bland annat hur man bäst främjar europeiska verk, språklig mångfald och mediepluralism, behovet av nya standarder för att underlätta konvergens, behovet av effektivare frekvensutnyttjande, självreglering, filtreringsmekanismer, datasäkerhetsfrågor, skydd av barn och unga etcetera. De offentliga konsultationerna om dessa frågor har nu avslutats och bereds nu vidare inom ramen för kommissionens arbete inför en eventuell framtida revidering av direktivet.

Vidare har kommissionen också formaliserat den arbetsgrupp med medlemsstaternas s.k. regulatoriska myndigheter, som i sin nya form hade sitt första möte den 4 mars i år. Tanken är att gruppen ska underlätta samarbetet mellan myndigheter och ge råd och stöd för en enhetlig implementering av det audiovisuella direktivet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *