Filmserie; Taikon, en dokumentärfilm om Katarina Taikon av Gellert Tamas och Lawen Mohtadi.

kl. av | Taggar: , , , , , , , , , , , , ,

 

Under oktober månad besöker Lawen Mohtadi och Angelica Ström DC och NYC i samband med visning av filmen ”Taikon”. Mohtadi ger även en föreläsning om immigration på ASTRAs konferens i Boulder Colorado.

Bokomslag - Den dag jag blir fri

Lawen Mohtadi är journalist och författare till boken ”Den dag jag blir fri”(Natur&Kultur 2012). Boken skildrar Katarina Taikons uppväxt och kamp för romers rättigheter. Det är denna bok som ligger till grund för filmen den här söndagen och det är en intresserad skara som bänkat sig.

Angelica Ström är lärare, specialpedagog och dotter till Katarina Taikon. Hon medverkar i filmen och gjorde i somras ett Sommarprogram i P1 som rört flera till tårar.

Angelica Ström, Lawen Mohtadi och Linda Zachrison i samband med filmvisningen av Taikon på House of Sweden 2016

Katarina föddes 29 juli 1932 och har i hela sitt liv kämpat mot fördomar och föreställningar om henne, hennes familj och romer som en folkgrupp. Det blir tydligt i boken, filmen och även i Angelicas sommarprat hur engagerad Katarina och personerna runtomkring henne var och fortfarande är, framförallt Katarinas syster Rosa Taikon, i kampen om grundläggande mänskliga rättigheter och framförallt att även romer skulle omfattas av dessa. Det Lawen Mohtadi gör är att peka på hur relevant detta fortfarande är, nästan ett sekel senare. Boken om Katarina och även filmen är båda tydliga, välgjorda och starka emotionellt. Flera i publiken uttrycker att de blivit berörda av Katarinas kamp och poängterar att den rasism som genomsyrar berättelsen fortfarande är aktuell i så stor utsträckning och understryker därmed vikten av filmen. En man uttrycker att han inte riktigt visste vad han skulle förvänta sig av filmen när han kom, men blev starkt berörd av Katarina och hennes påverkan på det svenska samhället. Han menar också att det är otroligt hur mycket filmen är relevant i koppling till det amerikanska politiska samhället idag, många nickar och bl.a. nämns resningen av #BlackLivesMatter.

Efter en hel livskamp och tillslut ett hårt bakslag väljer Katarina att fokusera kampen genom att påverka barnen och det är så som den första Katitzi-boken tillkommer. Enligt filmen vill Katarina med Katitzi tala med barn om utanförskap. Ett utanförskap, inte bara för romska barn, utan för alla barn som varit utsatta för exkludering i någon form. Förhoppningen är att skapa igenkänning och empati hos barn och framförallt en kunskap om vad det innebär att exkludera någon och i synnerhet romer. Katitzi berättar om Katarinas liv och exkluderingen av det barn som är Katitzi. Genom böckerna får vi lära känna en flicka som föds i ett tält, som till vardags misshandlas av en vuxen nära person, som bor på barnhem, blir retad och utfryst, hånad och förtryckt på olika sätt, av olika människor. Vid 13 års ålder gifts hon bort och vid 14 flyr hon det liv hon tvingats in i. Det är svårt att inte bli berörd av detta barns historia och jag tror att det är särskilt känsligt när det är en historia som handlar just om ett barn.

Och det finns ytterligare ett barn i Katarinas liv som farit illa. Angelica berättar i sitt sommarprat om den mobbing hon utsatts för, på grund av sitt ursprung, som hon under en längre tid undanhöll från sina föräldrar. När Katarina tillslut får veta vad som händer hennes dotter och ställer den vuxna ansvariga till svars får hon ”Zigenarkärring” kastad i ansiktet. Angelica nämner i en intervju i Må bra, skrivet av Anki Sydegård att hon i detta känner sig skyddslös. När hon märker att en annan människa till och med kan ge sig på, inte bara henne, utan även hennes mamma. Att som barn känna dessa känslor skapar oförutsett en otrygghet och Angelica nämner vidare hur känslan av att behöva skydda sig genom att dölja sitt ursprung påverkat henne upp i vuxen ålder. I en avslutande formulering nämns det att det är många barn idag som inte får bjuda på sin identitet, och det gäller barn och ungdomar som kommit till Sverige från hela världen. Det är en formulering med stark innebörd som faktiskt talar om hur vi brister i en psykosocial utveckling, framförallt i koppling till barn men även på längre sikt om identiteten, som Angelica vittnar om, behöver skyddas och att rädslan påverkat henne upp i vuxen ålder. Så Katarinas kamp är fortfarande aktuell och Katitzi spelar fortfarande en viktig roll i barnlitteratur och ur ett större samhällsperspektiv och det är med stor glädje som böckerna återigen ges ut på Natur&Kultur (omarbetade versioner av Lawen Mothadi och Angelica Ström med nya illustrationer av Joanna Hellgren) och åter kan läsas av barn och ungdomar i hela Sverige.

katitzi-rosa-och-paul-katitzi-i-stockholm

Sveriges ambassad i Washington bjöd in Lawen och Angelica med stöd av Svenska Institutet och Robert Weils Stiftelse.

Skrivet av; Åse Gullmarstam, kulturvetare och projektledare från Stockholm som under hösten gör praktik i Washington DC kring det kulturfrämjande arbetet i staden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *