Framtidsdebatt om den europeiska biografindustrin – eller vem är kung?

kl. av | Taggar: ,

UNIC 180221I jämförelse med motsvarande UNIC-möte (Union Internationale des Cinemas/International Union of Cinemas www.unic-cinemas.org) som hölls i Bryssel för ett år sedan kändes årets diskussioner något mattare. Samtalstonen på mötet förra året var snarast fylld av framtidstro för biograffilmen i Europa. Se mitt blogginlägg om detta här.

Bilden som målades upp denna gång var alltså inte entydig. I vissa länder hade publiken stagnerat och även minskat men i andra länder hade en markant ökning noterats, exempelvis Slovakien och Rumänien. Viss årlig fluktuation kan förklaras av om landet har haft inhemska succéer eller inte men det är svårt att tolka vad en långsiktig trend skulle vara. Den som är intresserad av publikutvecklingen i Europa kan titta mer i det europeiska audiovisuella observatoriets nypublicerade rapport här.

Den tyska europaparlamentarikern från De gröna, Helga Trüpel inledde debatten med att, från sitt politiska perspektiv, tala om att förutsättningarna för europeisk film att nå över landsgränserna (både inom EU och med tredje land) handlar om grundläggande saker som fungerade ersättningssystem för konstnärer och ett ökat stöd till europeisk film.

Kommissionen, via direktören för mediefrågor på DG CONNECT, Guiseppe Abbamonte, lyfte frågan om hur viktigt innehållet är för den digitala ekonomin (läs: det material som bygger på kreativiitet och kultur). Enligt Abbamonte räknar man med att Internet består av 80% innehållsbärande material. Inte så förvånande talade han också om film med övertygande narrativ utgör instrument för byggande av empati och förståelse inom Europa och som ett fönster gentemot potentiella turister från tredje land. Utifrån denna retorik menade han att det existerande Medieprogrammet som stödjer filmindustrin behöver justeras till att bli mer fokuserat. Det handlar då om både koncentration av resurserna på större projekt med större möjlighet till brett genomslag, europeiskt och internationellt, genom att ta större hänsyn till efterfrågesidan i bidragsgivningen. Film som går bra internationellt har ofta startat som en film som går särskilt bra nationellt.

Liksom Helga Trüpel från Europaparlamentet slog han ett slag för en större budget för Medieprogrammet i den kommande långtidsbudgeten för EU, samtidigt som han markerade att balansen till mångfald också fortsatt måste värnas. Här kom det också fram att kommissionsordförande Juncker hade gett den generella signalen att det krävs dokumenterat bevis på att stöd ger önskad effekt för att en prioritering ska kunna ges i den kommande långtidsbudgeten. Samarbeten med andra länder lyftes också fram som en framgångsfaktor.

I den följande paneldebatten kom diskussionen mycket att handla om mobila lösningar. Bl.a. handlar det om att främja biografgåendet i sig genom att se till att det blir enklare att köpa biljetter via en nationell plattform. För att skapa gemensamma plattformar för biografgående för ett helt land är samarbete mellan konkurrerande biografkedjor uppenbarligen en förutsättning. Detta låter absolut rimligt men när företrädarna för branschen pratade om att en nyckel är att erbjuda gratis WiFi (där konsumenten ger information om sig själv) känns inte analysen lika klockren: I och med konsumenternas bättre tillgång till surf är väl inte gratis WiFi lika åtråvärt för konsumenten som förut, eller?

Representanterna från biografbranschen visade sig också avundsjuka på den lätthet som andra plattformar för filmer (ex. vis. Netflix) får kunskap om sina kunder. Konklusionen som drogs av detta är att data-sharing inom biografområdet är en win-win situation. Här fick den tyska erfarenheten agera exempel. I korthet var slutsatsen den att det varken hade varit lätt att få biografbranschen att samarbeta eller att hitta tekniska lösningar.

När det gäller mobila enheter som alternativ till biografupplevelser fanns det mindre oro. Visst ökar tittandet i mobila enheter men en biografupplevelse kan inte ersättas av att titta på samma film i mobilen. Detta stöds också av undersökningar som säger att även om konsumtionsmönstren har förändrats och att mobilen används som fönster för film i högre grad gäller inte detta för längre spelfilmer.

Panelen drog slutsatsen att mobilen bör vara mer av ett instrument till att förbättra biografupplevelsen i sig. Mervärdet bör då vara bättre information om filmer och biografer också med alternativ till ”bättre” upplevelser (3D) som finns i närheten. Utveckling av smartare och bättre appar nämndes då man enligt undersökningar kan konstatera att konsumenter oftare går in i appar än kollar direkt på Internet.

Intressantast var dock att det också framkom att branschen hela tiden måste förhålla sig till konsumentens rörlighet mer än i andra branscher då konsumenterna upplevs som särskilt flyktiga och lättrörliga. Det vill säga i biografbranschen är konsumenten extra mycket kung.

Mötesrummet på Europaparlamentet: en miljö som vi kan känna igen. Foto: Mikael Schultz
Mötesrummet på Europaparlamentet: en miljö som vi kan känna igen. Foto: Mikael Schultz

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *