Från #MeToo till Times Up!

kl. av |
av Anna U Davis, från utställningen Witnesses på House of Sweden
av Anna U Davis, från utställningen Witnesses på House of Sweden

Frågor om kvinnors rättigheter är en fråga i ständigt fokus på Sveriges Ambassad i Washington, DC. Läs gärna Washington Diplomats stora intervju med vår nya Ambassadör, Karin Olofsdotter där hon bla talar om #Metoo i Sverige.http://www.washdiplomat.com/

I en tidigare blogg har jag beskrivit hur vi genom konst och kultur lyfter jämställdhetsfrågor på olika sätt:

Film, Främjande och Feminism

Under 2017 har vi fortsatt att lyfta fram kvinnliga konstnärer inom alla genrer, inte minst bildkonst, genom flera konstutställningar.
Anna U Davis, vars verk behandlar frågor som makt, sex, genus och ras, har under hösten och vintern setts av mer än 15.000 besökare, och ambassaden har ordnat flera samtal kring den, bla ett uppmärksammat artist talk där Anna berättade om sitt nya projekt ” the Road to Recovery”, och sin kamp mot bröstcancer. I ett annat samarbete med International Arts & Artists bjöd vi också in Carolina Falkholt, som just nu innehar ett årslångt residens från IASPIS/Konstnärsnämnden, i New York på https://iscp-nyc.org/ att komma och berätta om sin konst, tillsammans med Anna U Davis. Tillsammans med EU i Washington, DC och den amerikanska organisationen ArtWorks for Freedom och curatorn Anita Nilert samarbetade vi också kring ett konstnärligt arbete mot trafficking, kallat After The Fact/Borderless Captivity, där Ann-sofie Sidén medverkade. Projektet initierades av konstnären och eldsjälen Kay Chernush och under rubriken ”ACTION DC!” samarbetade 19 arenor med 70 individuella konstnärer 47 partners.

I vår ser vi fram emot att välkomna Karin Broos hit i ett samarbete med Waldemarsudde och American Swedish Institute i Minneapolis.

Britt-Marie Forslund, som arbetar som kulturhandläggare här på ambassaden, har här skrivit en sammanfattning av #metoorörelsen här i USA i en gästblogg, för att ge er läsare därhemma en bild av den amerikanska kontexten vi verkar i. To be contiuned…

Linda Zachrison

Alyssa Milano hashtag #Metoo och anklagelserna om sexuella trakasserier och värre mot Hollywoodproducenten Harvey Weinstein i oktober 2017 var gnistan som tände Metoo-rörelsen i USA. Weinsteins bettende var känt i stora kretsar i Hollywood, men hade tystats ner genom årtionden.

Begreppet Metoo hade lanserats av Tarana Burke redan för tio år sedan i samband med att hon startade en aktionsgrupp i syfte att hjälpa afroamerikanska kvinnor och flickor som blivit utsatta för sexuella övergrepp. I USA har nu över en halvmiljon använt hashtagen.

Avslöjanden om sexuella trakasserier har, utöver i underhållningsbranschen där det startade framförallt omfattat mediebranschen och den politiska sektorn. Ett antal män har fått lämna sina poster som en följd av avslöjanden.
Kevin Spacey från House of Cards, Ben Affleck, Chris Savino, regissören James Tobek, Roy Price från Amazon, är några av de som blivit anklagade och där det fått konsekvenser för deras karriärer. Detsamma gäller inom medievärlden där Mark Halperin från MSNBC, Michael Oreskes från NPR, Billy O ‘Riley från Fox News och Lockhart Steele från Vox Media.

Under extravalet i december för ersättare till Jeff Sessions, som blivit justitieminister, avslöjades att den republikanska kandidaten Roy Moore utsatt ett antal kvinnor för sexuella övergrepp när han var i 30-årsåldern (han fyller 71 den 11 februari). Det som gjorde anklagelserna allvarliga var att han vid tidpunkten för övergreppen var distriktsåklagare och att några av kvinnorna var tonåringar – en av dem bara 14 år.
Den republikanska partiorganisationen i Alabama ändrade inte sitt stöd till Moore medan det nationella partiet först drog bort sitt stöd, men efter ett tag fortsatte ge ekonomiskt och personellt stöd till kampanjen. Ett antal republikaner på nationell nivå, inklusive den andra senatorn för Alabama, Richard Shelby, uppmanade väljare att inte rösta på Moore. President Donald Trump som under primärvalet hade ställt sig bakom en annan kandidat gav under hela valrörelsen sitt fulla stöd till Moore, bl a genom ett valmöte och ett inspelat telefonbudskap (sk robo call). I samband med anklagelserna uttalade presidenten att då Moore nekade så var anklagelserna falska. Demokraten Doug Jones vann valet och Alabama fick sin första demokratiske senator på tjugo år. Hur stor betydelse trakasserianklagelserna hade för valutgången diskuteras, men en fingervisning kanske ges av att ungefär lika många röster som avgjorde valet hade avgetts för någon kandidat som inte fanns på valsedeln genom att väljare skrev in andra namn.

Både senatorer och ledamöter av representanthuset har anklagats för trakasserier och i flera fall tvingats avgå. Bland dessa märks Al Franken, demokratisk senator från Minnesota, som hade nämnts i spekulationer om presidentkandidater i valet 2020. Kongressledamöterna John Coyers (D) och Trent Franks (R) har avgått efter anklagelser medan Blake Farenholt (R), Ruben Kihuen (D) och Joe Barton (R) har beslutat att inte ställa upp till omval i höst efter anklagelser. Ett antal delstatspolitiker har också avgått efter sextrakasserianklagelser.
Några av de sammanlagt 19 kvinnor som under valrörelsen 2016 anklagade dåvarande presidentkandidat Donald Trump för sextrakasserier och övergrepp har synts igen i media under hösten 2017. Vita huset har vid ett par tillfällen hävdat att kvinnorna ljuger, vilket föranlett en av dem, tidigare Apprenticedeltagaren Summer Zervos, att stämma presidenten för förtal. Oavsett utgången av domslutet i stämningsansökan förväntas den sida som ”förlorar” överklaga till högre instans.

I underhållnings- och, mediebranschen samt den politiska världen har ekonomiskt skadestånd med tystnadsklausuler utbetalats i ett antal fall. Så ska 21st Century Fox, Fox News moderbolag, t ex ha betalat ut 32 miljoner dollar för att anklagelser om sexuella trakasserier mot Bill O’Reilly, som tvingats bort redan i april 2017 inte skulle bli offentliga.

Kongressen har kritiserats för utbetalning av skadestånd då man använt skattemedel samt också för sin hantering av klagomål och anklagelser om sexuellt ofredande. Ett antal kvinnliga ledamöter och senatorer har arbetat för förändringar genom utskottsförhör, där en del av dem vittnat om hur de själva drabbats av trakasserier och diskriminerande regler. I november beslutades om obligatorisk årlig träning både för politiker och anställda för att förebygga sexuella trakasserier och i dagarna har förslag om nya procedurregler lagts i representanthuset och i senaten. Dessa initiativ har fått stöd från både republikaner och demokrater. I senaten drivs frågan om åtgärder mot sexuella trakasserier sedan länge av Kirsten Gillibrand som valdes in efter Hillary Clinton. Hon utsattes för ett twitterangrepp av presidenten i mitten av december där han bl a skrev att senator Kirsten Gillibrand “would come to my office ‘begging’ for campaign contributions not so long ago (and would do anything for them)”.

Uppmärksamheten kring senator Gillibrand och hennes arbete mot sexuella trakasserier och övergrepp förväntas gynna henne internt i det demokratiska partiet om hon väljer att ställa upp som presidentkandidat 2020.
I mitten av januari tvingade talmannen Paul Ryan kongressman Patrick Meehan att avgå från representanthusets etikkommitté som utreder anklagelser om och diskuterar förslag till nya regler kring sexuella trakasserier och brott i kongressen. New York Times rapporterade att Meehan, som varit en av de ledande republikanska politikerna i arbetet kring sexuella trakasserier, själv hade betalat skadestånd till en tidigare anställd efter anklagelser om sexuella trakasserier. Eftersom skattemedel använts kräver talmannen att Meehan betalar tillbaka ur egen ficka.
Den 1 januari lanserades kampanjen Time’s Up med stöd av 300 skådespelerskor, kvinnliga agenter, manusförfattare, regissörer, producenter, chefer i underhållningsindustrin och ett antal frivilligorganisationer. Målet är att bredda arbetet mot systemiska sexuella trakasserier och övergrepp i Hollywood till att omfatta kvinnor också på vanliga arbetsplatser i hela landet. Initiativet omfattar skapandet av en fond för juridisk hjälp till kvinnor som t ex lokalvårdare, sköterskor, jordbruksarbeterskor, fabriksarbeterskor och kvinnor inom hotell- och restaurangbranschen i samband med t ex repressalier för rapportering om sexuella trakasserier eller övergrepp. En fond med 15 miljoner dollar byggs upp av vilka 13 redan samlats in.

Kvinnliga jurister arbetar på frivillig väg för Time’s Up med lagstiftningsförslag om hur företag som tolererar fortgående trakasserier ska kunna bötfällas samt om hur företag ska kunna avskräckas från munkavleklausuler vid uppgörelser om övergrepp. Time’s Up driver också frågan om mer jämställd könsfördelning på chefsnivåer i underhållningsbranschen och tog initiativet till att kvinnor skulle bära svart på Golden Globegalan. Tarana Burke var en av kvinnorna som uppmärksammades tillsammans med skådespelerskor på röda mattan.
Kvinnomarscherna i samband med ettårsdagen av president Trumps installation genomfördes på fler än 300 platser över hela USA på ettårsdagen av presidentinstallationen. #Metoo och Time’s Up uppmärksammades både genom plakat och i tal på många ställen. Särskilt omfattande var marscherna i New York där uppskattningsvis 200 000 personer deltog och i Los Angeles med ca 600 000 deltagare.

På en del platser ordnades under helgen också kvinnomöten med primärt syfte att aktivera kvinnor i den kommande valrörelsen. Las Vegasmötet ”Power to the Polls” samlade ca 9 000 för lanseringen av en nationell kampanj som ska registrera nya kvinnliga väljare och välja fler kvinnor till politiska poster. Målet är en miljon nyregistrerade kvinnor till valet i höst.

Årets kvinnomarscher samlade enligt uppgifter i media fler kvinnor totalt än förra året. Några var mycket större, t ex den i Los Angeles, där #Metoo startade medan den i DC var mindre. Det senare förklarade arrangörerna med att de i år lade mycket kraft på att organisera mötet i Las Vegas. I Nevada anser man att demokraten Jacklyn Rosen har möjlighet att vinna över sittande republikanska senatorn Dean Heller om fler kvinnor röstar i mellanvalet. En annan förklaring kan vara att man förra året ville demonstrera i DC där den nya presidenten just installerats, men i år valde sina lokala marscher istället.

#Metoo har i USA gått från en kampanj på social medier för att öka uppmärksamheten kring sexuella övergrepp till den aktionsinriktade kampanjen Time’s Up. De starkaste rösterna i #Metoo har varit kvinnor i underhållnings- och mediabranscherna som i många fall redan hade en röst. Kvinnor i andra, mer vanliga, yrken har inte deltagit i samma utsträckning som skett i t ex Sverige. En bidragande orsak kan vara att det inte finns arbetsrättslagar eller regler som ger anställningstrygghet i USA. Kvinnor som rapporterar sexuella trakasserier riskerar sina jobb. Det är ett av skälen till att Time’s Up satsat på en fond för juridisk hjälp.

Som ett kuriosum kan nämnas att det alltid tycks finnas ekonomiska vinster att göra. I spåren av #Metoo har försäkringsbranschen kunnat göra nya affärer då fler företag väljer att skaffa försäkringar som ersätter deras juridiska kostnader i samband med stämningar om sexuella övergrepp och trakasserier.

Britt-Marie Forslund

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *