Hör upp, filmproducenter!

kl. av | Taggar: , , , ,

Jag träffar Wang Yu som har tagit sig tid precis innan han ska bege sig till Cannes. Han är filmproducent och trots sina ganska unga år (strax under 40) har han redan med framgång producerat uppemot ett 30-tal filmer varav sex av dem regisserats av världskände Jia Zhangke och ett 20-tal har varit samproduktion med andra länder. Wang Yus tidiga kontakter med utlandet berodde på att flertalet av de filmer som han producerade i början gjordes utan tillstånd från censurmyndigheten och enda chansen att få en publik då var att visa dem i utlandet. Det var vid dessa tillfällen som nya kontakter skapades och som i sin tur ledde till internationella samarbeten. Wangs mångåriga internationella erfarenhet gjorde att han för några år sedan blev tillfrågad om att bli konstnärlig ledare för Beijing International Film Festival – BJIFF – en festival som är inne på sitt tredje år nu. Förutom det arbetet driver han sitt eget filmproduktionsbolag.

Idag finns det en kvot för import av utländsk film, 30 om året får importtillstånd och tio av dem måste vara gjorda med den senaste digitala tekniken iMax. Hollywood dominerar förstås. Men om man samproducerar gäller inte kvotreglerna utan man får per automatik visa filmen på de kommersiella, kinesiska biograferna. Jag blir nyfiken på vad som brukar vara största bekymret i samproduktioner och frågar Wang om det sker många kulturella krockar. ”Nej, det brukar aldrig vara något större bekymmer med kulturskillnader”, säger Wang direkt och fortsätter: ”Största problemet är att våra utländska samarbetsparter har svårare att skaffa finansiering än vad vi har.” Var får då de kinesiska producenterna sin finansiering från? Staten uppmuntrar till samproduktioner med utlandet och har en del pengar att fördela ut men det är bara småsummor enligt Wang och bara till viss sorts film. Det är för det mesta helt privatfinansierade filmer som görs och det finns många som är villiga att investera. Det går bra för film i Kina och biograferna blir bara fler och fler – alla är digitala och de flesta filmer visas i 3D. Biograferna är de som tjänar största delen kakan, hela 56 procent av biljettintäkterna. Närmare 40 procent går till producenterna.

Wang har ett hektiskt schema den närmaste tiden genom att delta i diverse filmfestivaler i utlandet. Men man märker att han ständigt är alert och öppen för nya saker. ”Om Kina skulle samarbeta med Sverige på filmområdet, vad tycker du skulle vara intressant?”, undrar jag. Han behöver inte fundera länge förrän han säger: ”Barnfilm. Ni är bra på att göra barnfilmer som utgår från barnets perspektiv, det fattas sådant i Kina. De få spelfilmer för barn som görs utgår helt från de vuxnas perspektiv.” Så är du svensk filmproducent eller regissör och vill samproducera med Kina och fylla tomrummet inom spelfilm för barn, passa då på för nu har du chansen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *