Hur kan EU bidra till det Kreativa Europa? En genomgång av det kommande EU-programmet på kulturområdet

kl. av |

Gästbloggare: Patrik Henriksson, praktikant vid Sveriges Ständiga Representation vid EU i Bryssel

Under våren har en hel del arbete under min praktik ägnats åt att följa Europaparlamentets diskussioner och då framför allt i utskottet för kultur och utbildning (CULT). En av alla diskussioner som har förts har handlat om programmet Kreativa Europa under perioden 2021 – 2027. Kreativa Europa är ett EU-program som ger stöd till de kulturella, kreativa och audiovisuella sektorerna i syfte att stärka sektorerna. Det som är särskilt intressant är att se vilken ställning parlamentet har gentemot kommissionens ursprungliga förslag från juni 2018, och rådet som tillsammans med parlamentet utgör de två lagstiftande EU-institutionerna.

Europaparlamentets huvudentré i Bryssel (i typiskt Brysselväder?) Foto: Patrik Henrikssonj
Europaparlamentets huvudentré i Bryssel (i typiskt Brysselväder?) Foto: Patrik Henrikssonj

Från parlamentets håll hade CULT ansvar för programmet och att ta fram ändringsförslag för parlamentet att ta ställning till i ett så kallat betänkande. En ledamot i utskottet utsågs till ansvarig till att vara föredragande i processen, en nyckelposition som kan påverka riktningen, vilket i det här fallet var italienskan Silvia Costa. Efter en omröstning på fler än 150 ändringsförslag antogs betänkandet på programmet med 501 röster för förslaget och 51 röster emot förslaget. Parlamentet stod bakom CULT:s alla ändringsförslag, och det visar på något sätt vilka påverkansmöjligheter som utskotten och enskilda ledamöter har då det största arbetet faktiskt sker där.

Rent övergripande är förslaget till programmet fortsatt byggd på en struktur som är uppdelad i tre olika programområden; Kultur, Media och ett sektorsövergripande programområde. Parlamentet vill dubblera budgeten på programmet från 1,46 miljarder euro för dagens program till 2,806 miljarder euro. För att sätta programmet i jämförelse kan det vara värt att kika på Erasmus-programmet som parlamentet föreslår en tredubbling av nuvarande budget på ca 15 miljarder euro till 45. Parlamentet föreslår också att en artikel om att europeiskt mervärde återinförs i programmet vilket ska belysa den samhörighet kultur bidrar till medborgare. Europeiskt mervärde ska kunna knytas till projekten i programmet som en förutsättning för att få stöd.

Under programområdet Kultur introduceras nya och specifika åtgärder för bland annat musik och rörlighet för konstnärer och kulturarbetare. Skälet för rörligheten handlar om att mer behöver göras för att undanröja hinder såsom utfärdande av viseringar, giltighetstid för tillstånd och risker för dubbelbeskattning. Här kan man göra en koppling till ett europeiskt mervärde då en ökad rörlighet av konstnärer och kulturarbetare ger också en ökad tillgång till kultur. På så sätt ska medborgarna alltså få den kulturella mångfalden i Europa.  Parlamentet vill också införa tre kriterier för bidragstilldelning; hög kulturkvalitet, effekter och kvalitet samt effektivitet i genomförandet.

Inom programområdet Media är parlamentet generellt positiva till kommissionens grundförslag, men föreslår förtydliganden i vissa aspekter samband med satsningar på att utveckla audiovisuella verk som fiktion, dokumentärer, filmer för barn och animerade filmer samt interaktiva verk som spel och multimedia. Parlamentet anser också att det ska finnas ökade möjligheter för dessa att spridas över nationsgränserna.

Prioriteringar inom det sektorsövergripande programområdet är intressant då kommissionen föreslår att det existerande lånegarantiinstrumentet för de kulturella och kreativa sektionerna flyttas till InvestEU-förordningen. Det är inte självklart hur det kommer att fungera rent strukturellt, och det kanske inte blir helt klart förrän flerårsbudgeten har förhandlats färdigt, men parlamentet har i dagsläget valt att i både programmet och InvestEU lägga in korshänvisningar.

Att parlamentet har bestämt sig vad de tycker betyder inte att processen är avklarad, utan nu väntar förhandlingar mellan parlamentet och rådet, där även kommissionen närvarar, vilket förväntas påbörja under det finska ordförandeskapet i höst. Kommissionen själva uttryckte under parlamentets debatt om programmet att de var beredda att påbörja förhandlingarna direkt efter antagandet, men det har uttryckts vilja att vänta tills förhandlingarna för EU:s fleråriga budgetram 2021 – 2027 har blivit klara. Men det har tydligt märkts under perioden att kulturen har en ökad betydelse och roll i den europeiska gemenskapen, vilket det nya programmet Kreativa Europa bör kunna bidra till.

I samband med sitt sista utskottsmöte under våren passade CULT på att ta ett familjefoto. Foto: Patrik Henriksson
I samband med sitt sista utskottsmöte under våren passade CULT på att ta ett familjefoto. Foto: Patrik Henriksson

Det har varit otroligt spännande att följa utvecklingen av programmet som en del av praktiken under våren och att se drivkraften från de olika EU-institutionerna för att stärka kulturområdet. Nu återstår det att se vad det till slut kommer att landa i!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *