kADIN YAZIsi — FemiNAMING WRITING

kl. av | Taggar: , , ,

Varför organisera litteraturdagar med fokus på kvinnolitteratur? Ligger det inte en fara i att man härigenom förstärker stereotypier istället för att utmana dem? Riskerar vi inte att bidra till redan etablerade fördomar och kategoriseringar, vara uteslutande eller bidra till redan befintliga former av marginalisering genom att endast fokusera på kvinnors skrivande?

Dessa frågor var några av de som diskuterades i den process under vilken vi utformade en arbetsgrupp inför litteraturdagar med inriktning mot ett behov och ett intresse, såväl i det turkiska som svenska sammanhanget, av att uppmärksamma och placera kvinnors skrivande i centrum.

ThereseGeneralkonsul Therese Hydén inviger

Hanna

Hanna Hallgren ger en exposé över utvecklingen av svensk kvinnolitteratur

Även om litteratur är ett fält där män och kvinnor möjligtvis rör sig någorlunda jämställt, så förefaller kvinnors skrivande ändå vara underskattat, kanske till och med i viss grad som åsidosatt eller trivialiserat. I en värld med en alltmer hotande polarisering är vikten av att särskilt fokusera på kvinnligt skrivande, reflekterande en mångfald av kvinnliga författare, hur vi nu än vill definiera denna kategori, kanske minst lika angelägen än någonsin. På initiativ av Svenska generalkonsulatet i Istanbul och i samarbete med Mimar Sinan Fine Arts University, Women Studies Research and Application Center, har vi skapat ett sammanhang som vi med ett långsiktigt mål i sikte hoppas ska kunna fortsätta som ett årligt evenemang och utvecklas till ett multilateralt samarbete ägnat ändamålet att upprätta och upprätthålla nätverk och samarbeten med kvinnliga författare och skribenter. Det övergripande syftet är att fira, lyfta fram och ge plats åt samtida kvinnliga författare och skribenter i Turkiet och Sverige, att väcka nyfikenhet och ge rum för diskussion samt att ge ett vidare historiskt perspektiv på kvinnligt skrivande och kvinnliga författare. För att främja yttrandefrihet och motverka diskriminering av kvinnor, kvinnors erfarenheter och kvinnors skrivande.

Biblioteket ute

Kvinnobiblioteket i Balatområdet

Med stöd av generalskonsulatets Sektion för turkiskt – svenskt utvecklingssamarbete, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Svenska Institutet och Statens Kulturråd har projektet möjliggjorts och getts fart. Med mycket engagerade och passionerade turkiska samarbetspartners kom ett omfattande program att planeras. Litteraturdagarna hölls på fyra olika platser under tio dagar, genus och litteratur diskuterats i en serie av paneler, rundabordsmöten, forum, samtal, läsningar, workshops, performances samt med en utställning. En del av programmet ägde rum på Mimar Sinan universitetet, vid sidan av workshops på Svenska Forskningsinstitutet. En betydande del var i samarbete med kvinnobiblioteket (Kadın Eserleri Kütüphanesi ve Bilgi Merkezi Vakfı) i Balatområdet i Istanbul. Biblioteket grundades 1989 och är ett arkiv med uppdrag att bevara visuella och skriftliga material som producerats av den turkiska kvinnorörelsen i syfte att underlätta för vetenskapliga studier. Biblioteket har stöd av kommunen. Biblioteket är relativt okänt men har en kontinuerlig publik verksamhet. Litteraturdagarna som från början skulle ske under två-tre dagar förvandlades till en 10-dagars festival där kvinnobiblioteket helt klart blev ett andligt hem. Biblioteksledningen stimulerades av möjligheten av att kunna nå ut till en ny publik med ett aktivt utåtriktat program, inspirerades och blev oerhört nöjda över samarbetet. Många utrop av förtjusning hördes i den yngre publiken som tidigare vare sig känt till biblioteket eller varit på besök.

Biblioteketbokhylla

Festivalens turkiska titel, ”kADIN YAZIsi”, är en slags ordlek. Ordagrant Kvinnligt skrivande, men där versalerna ”ADIN-YAZI” har en dubbelmening med innebörden ”Ditt namn är skriften” eller ”vittnesbörd”. Den engelska översättningen, ”FemiNAMING WRITING” fångar kanske inte hela meningen, men här speglas ändå en del av den dubbeltydiga innebörden. Oavsett detta så pekar titeln på den slags intellektuella lekfullhet som hela projektet på många sätt försökte etablera. Festivalen blev en möjlighet att få prata om ämnen som är relevanta för kvinnor i Turkiet 2018. De ämnen som inkluderades var breda, insiktsfulla och provocerande, och täckte frågor om alltifrån mödrars roll till kvinnlig sexualitet, omfattande grafiska romaner, skräcklitteratur, mytologi och Sci-Fi. Detta tyder på ett brett intresse inom litteraturens område och om livet. Det hela visar också att kvinnor inte bara är intresserade av dessa ämnen utan även aktivt bearbetar dessa i sina dagliga liv, i sina egna rum. Festivalen gjorde det också uppenbart för oss hur många och litterärt starka kvinnor det finns i Turkiet, i Sverige och i världen. Frågan ställdes, ”Visste du det inte redan?”. ”Jo kanske, men vi var tvungna att få se det, som ett uppenbart bevis, åtminstone i Turkiet och särskilt nu”, konstaterade poeten Sevgi.

Simla o Amanda

Nio svenska gäster deltog i läsningar och paneler. Hanna Hallgren, Cilla Naumann, Helena von Zweigbergk, Karolina Bång, Amanda Svensson, Jessica Schiefauer, Elisabeth Hjorth,  Marjaneh Bakhtiari och Sassa Buregren. Närmare sextio ledande turkiska författare och poeter som Gaye Boralioglu, Oya Baydar, Ayfer Tunc, Pelin Buzluk, Elif Sofya, Nilay Özer m.fl., samt akademiker och professionella representanter från turkiska förlag, författarförbund och litteraturkritiker deltog också. Vid invigningen gav Hanna Hallgren en exposé över utvecklingen av svensk kvinnolitteratur, dess rötter och historia. Latife Tekin, en av Turkiets mest kända och inflytelserika författare, inledde litteraturdagarna inför en publik som andaktsfullt lyssnade när hon läste ur sin nya bok.

Hanna läserPoesi med Hanna Hallgren och turkiska kollegor

pera museumPoesiläsningar på Pera museet, här med Sevinç Çalhanoğlu

Serietecknaren Karolina Bång fick i sin workshop träffa de legendariska illustratörerna Ramize Erer och Meral Onat från Turkiets feministiska tidning Bayan Yani, där de utforskade normativ identitet och introducerade praktiska övningar i hur man kan påverka traditionella stereotypier.

KArolinna use

Karolina Bång

Collage Karolina

Sassa Buregren träffade turkiska författare, illustratörer och förläggare i en workshop där man tillsammans undersökte icke-normativa karaktärer och deras plats inom svensk och turkisk barnlitteratur.Några av workshop deltagarna fortsätter sitt samarbete och skriver på en gemensam bok som kommer att ges ut av ett förlag under året!  Jessica Schiefauer fick tillfälle att läsa ur sin bok Pojkarna, som även kom i en rykande färsk turkisk översättning direkt från tryckeriet.
Collage workshopPojkarnaJessica Läser

Även om det är svårt att helt fånga det som diskuterades och presenterades under dessa dagar så är det tydligt att denna festivalorganisation har gjort ett starkt avtryck och blivit till en viktig markering. Det finns ett stort behov och intresse för en alternativ publik mötesplats där det skrivna ordet kan sättas i fokus och diskuteras. Kulturpolitiskt sett kom litteraturdagarna att bli enormt viktiga, samtidigt som en del naturligtvis kan förbättras i arrangemangen inför nästa års litteraturdagar. Det är svårt att här fullt ut kunna förmedla den fantastiska entusiasm som bar festivalen och som på ett positivt sätt smittade av sig till deltagare och publik. Vi gav ett smakprov av vad som pågår i Sverige, vilket väckte nyfikenhet och önskan om mer. Litteraturdagarna möjliggjorde dessutom, nog så viktigt, att ett forum skapades där turkiska aktörer sinsemellan fick möjlighet att mötas på ett helt nytt sätt.

cilla och 2
Marjaneh

Elisabeth Hjorthelisabeth

Under festivalen diskuterades frågor om språket. Med vems språk talar vi? Vad är kön, färg, ton, melodi och kraft i det språket? Är vi nöjda med det? Om inte, hur kan vi ändra på detta? Vid slutet av festivalen talade författaren Sema Kayguszuz, en betydande författare i Turkiet vars böcker också finns översatta till svenska, också just om språket.

sema

Sema Kaygusuz

Med hjälp av en rad skribenter och akademiker, diskuterande och presenterande om provocerande sociala problem, parallellt med några deltagare vars idéer baserades på en mer traditionell konservativ och islamisk tro, speglades reella olikheter och problem mellan de bägge länderna, liksom inom den skiftande mångfacetterande verklighet som är Turkiets. De svenska deltagarna lade till en dimension där de senaste chockerande följderna av #metoo-debatten i Sverige presenterades, inför en minst sagt förvånad turkisk publik. Minnesvärt är den starka andan av kollektivitet, systerskap samt den överväldigande betydelse som detta projekt har visat sig få genom att skapa ett rum där diskussioner, ofta i det fördolda, marginaliserade eller på ett nedsättande sätt negligerat, kan få en verklig roll och funktion.

http://www.kadinyazisi.com

http://kadineserleri.org/

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *