Konsten att översätta tjälknul

kl. av | Taggar: ,

 

Författarna Therése Söderlind, Göran Bergengren, Jonas Gren och Elin Olofsson, tillsammans med SELTAs ordförande Ruth Urbom
Författarna Therése Söderlind, Göran Bergengren, Jonas Gren och Elin Olofsson tillsammans med SELTAs ordförande Ruth Urbom (foto: Ian Giles)

 


Gästblogg av Elias Kautsky, praktikant på ambassaden i Londons kulturavdelning

Svensk litteratur är på uppgång i Storbritannien. ”Nordic Noir” har tagit landet med storm och intresset vidgar sig i nya riktningar mot nya genrer. En växande skara britter kan nämna aktuella svenska författare och fler och fler  prisar den svenska litteraturen. Något som dock alla inte är lika medvetna om är de som har gjort denna berikning av den litterära floran möjlig – nämligen översättarna. Med tanke på att endast 5 % av alla sålda böcker i Storbritannien är översätta från andra språk har de svenska översättarna gjort bra ifrån sig, men de utför sitt arbete bakom kulisserna. SELTA, akronymen för The Swedish-English Literary Translators’ Association, har tagit sig an uppgiften att främja översättningar från svenska till engelska genom att skapa en plattform för kunskapsutbyte och spridning av information.

Ambassaden i London och SELTA har sedan länge ett fruktbart samarbete och på en måndag i början av maj höll SELTA sitt årsmöte i ambassadens lokaler. Därefter följde en kväll på Free Word Centre som med utgångspunkt i det ständigt återkommande naturmotivet i svensk litteratur, presenterade fyra författare och fyra översättare. De besökare som hade lyckats få en biljett till det slutsålda evenemanget fick prov på hur översättararbetet kan gå till. Varje översättar/författar-par cirkulerade bland grupperna av besökare för att läsa upp originaltext och översättning och därefter diskutera med publiken hur texterna uppfattades och vilka utmaningar som förelåg i arbetet. Fiona Graham berättade till exempel om hur det var att översätta Göran Bergengrens ingående beskrivningar av fåglars läten. Ska översättaren här transkribera lätena anpassat efter det engelska språket eller bör man stödja sig på tidigare försök att på engelska återge fågelläten från till exempel fågelböcker? Vid ett annat tillfälle diskuterade författaren Elin Olofsson med översättaren Saskia Vogel hur ordet ”tjälknul” borde översättas för att bibehålla takten i ordet och meningen. När ett textutdrag ur Therése Söderlinds roman lästes upp blev några av de brittiska besökarna förvånade över att höra att det var vanligt att grilla och ha en picknick på isen mitt i vintern.

På tisdagen fördjupades diskussionen på ambassaden när författarna och översättarna återigen träffades, men nu även i sällskap av representanter från förlagsbranschen. Dagen bestod av två workshops, författarpresentationer och en paneldiskussion med förlaggarna, samt ett avslutande mingel. Översättaryrket påstås vara ett ensamt jobb, men som åhörare fick man känslan av en stark gemenskap inte bara mellan författare och översättare utan mellan alla de som sluter upp bakom intresset för litteratur. Den goda stämningen kulminerade i Jonas Grens uppläsning av det fiktiva politiska manifestet ”Över allt ska jag vara i centrum”, där framställningen av den tragikomiska motsägelsefullheten i samtiden inte kunde göra annat än att locka fram skrattsalvor.

Förläggarpanel (Foto: Ian Giles)
Förläggarpanel (foto: Ian Giles)

 

Workshop
Workshop (foto: Ian Giles)

Text: Elias Kautsky, foto: Ian Giles

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *