Kreativa Europa och lånegarantin

kl. av | Taggar: , , , , , , ,

Kan en lånegaranti till banker och andra finansiella operatörer få dem att öka utlåningen till den kulturella och kreativa sektorn? Det är åtminstone den förhoppning som ligger bakom initiativet till det lånegarantiinstrument som ingår som en del av programmet Kreativa Europa. Medan programmet som sådant redan rullat på några år har lånegarantidelen dragits en del med förseningar, främst på grund av utdragna förhandlingar mellan kommissionen och Europeiska investeringsfonden (EIF) som är tänkta att förvalta garantin i förhållande till banker och andra finansiella operatörer.

Nu verkar det i alla fall som att instrumentet så smått kan komma igång inom kort.

Vid en presentation i Europaparlamentets kulturutskott redogjorde kommissionen för det arbete som gjorts och hur planerna ser ut framöver. Problembeskrivningen för den kulturella och kreativa sektorn kan kort sammanfattas enligt följande:

– Det är ofta små företag som har svårt att få finansiering, ofta brist på företagsekonomiska kunskaper i företag verksamma inom detta område och dessutom brist på s.k. intermediärer som kan bistå med nödvändig kompetens,

– Det råder brist på pålitlig ”rating” av företag inom sektorn, och det saknas tillförlitlig statistik vilket också bidrar till svårigheten för småföretag att få krediter,

– Företag inom denna sektor har ofta immateriella tillgångar (upphovsrätt) som inte avspeglas i den ekonomiska redovisningen.

Huvudsyftet med lånegarantinstrumentet är att stärka den finansiella kapaciteten hos den kulturella och kreativa sektorn. Det är tänkt att ske genom att ge garantier till banker och andra finansiella operatörer som arbetar med mikro-, små- och medelstora företag inom den kulturella och kreativa sektorn och därigenom ge de senare tillgång till lånekapital. Garantiinstrumentet förbinder sig att täcka (en del av) förluster i banken om låntagarna inte klarar av att betala tillbaka lånet. Vidare är avsikten med instrumentet att tillhandahålla expertis och bidra till att kunskapen om sektorn och dess förutsättningar ökar hos banker och andra finansiella operatörer.

Kommissionen framhåller att en dylik lånegaranti har stor potential för ett gott utfall med förhållandevis små insatser. De 121 miljoner euro som anvisats som garantimedel för perioden 2016-2020 räknar man ska kunna skapa så mycket som ca 600 miljoner euro i krediter.

Tidsplanen är att kommissionen och EIF ska underteckna ett avtal i maj och därefter räknar man med att EIF redan före sommaren går ut med en första anbudsinbjudan till banker och andra finansiella operatörer att anmäla intresse. De operatörer som deltar kommer därefter att omfattas av insatser för kapacitetsuppbyggnad. Kommissionens förhoppning är att instrumentet (kreditgivningen) ska kunna komma igång under andra halvåret 2016.

Intresset på den svenska marknaden – åtminstone vad gäller affärsbankerna – har hittills verkat relativt svalt för denna typ av instrument. Frågan är också vilken spridning dessa garantier kan få. Då en parlamentsledamot frågade om den förväntade geografiska spridningen svarade kommissionen att man uppskattar att garantimedlen räcker till ett 10-tal finansiella operatörer. Det torde alltså bli viktigt vilken geografisk spridning dessa aktörer har. Tanken är att bankerna/finansinstituten ska erbjudas olika typer av portföljer med projekt för att öka riskspridningen.

EU-finansiering kan naturligtvis inte lösa de finansieringsproblem som sektorn möter men kanske kan en kombination av ekonomiskt stöd (för att minska risk) och utbildningsinsatser bidra till att öka kunskapen om sektorn och de villkor som dess företag verkar under. Det finns naturligtvis också en mycket nära koppling mellan utvecklandet av denna sektor, den ökade digitaliseringen och utvecklingen av ICT-sektorn som helhet. Den kulturella och kreativa sektorn hör till de områden som under de senaste åren vuxit procentuellt sett snabbast. Den består i huvudsak av små, medelstora och mikroföretag och kan sannolikt spela en viktig roll när det gäller målet om ökad sysselsättning för unga. Det är också en sektor där SE har goda konkurrensförutsättningar. Det finns fortsatt ett antal problem/hinder för sektorns utveckling men tecken finns, inte minst i kommissionen, på ett ökat tvärsektoriellt perspektiv som möjliggör såväl finansiering från andra politikområden som att åtgärder inom dessa områden beaktar de särdrag som gäller för den kulturella och kreativa sektorn. Förhoppningsvis kan dessa tidiga tecken befästas och därigenom skapa förutsättningar så att sektorns potentiella bidrag till ekonomisk tillväxt och sysselsättning också får reellt genomslag.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *