Kulturen en viktig roll när Kina växer som stormakt

kl. av |

Tittar man på en kinesisk världskarta framträder Kina som dess självklara mitt – Mittens rike. Följaktligen hittar man de länder som ligger långt bort från mittens rike i just utkanten av denna världskarta. För Sveriges del avbildas landet som en lång strumpa i absoluta utkanten av kartan.

Det är viktigt att ha klart för sig denna visuella och även mentala bild när man försöker främja Sverige i Kina. Vi är ett perifert land i världens utkant om än kända bl a för vårt välfärdssamhälle, Nobelpriset och IKEA. Många länder verkar i Kina och marknadsför sig på ett genomgripande sätt i den nya stormakten. För Kina är nu världens andra ekonomiska makt och har även ambitioner att bli en kulturell sådan.

Som utsänt kulturråd undrar jag då vad man kan göra i denna tuffa kapplöpning om uppmärksamhet. Olika länder tycks söka olika strategier. Danmark satsar stort på ekonomiska samarbeten. Med förnyad kraft tar sig Norge an den kinesiska marknaden brett på många områden – inte minst det kulturella. För länder som Frankrike är närvaron på det kulturella fältet en självklarhet. Den största franska festivalen utanför Frankrikes gränser heter ”Festival Croisements” och äger rum i Kina. Nu för tolfte året i rad.

Kulturens roll har redan en framträdande ställning i Kina. Nytt nu är att landet ska utveckla ett starkt kulturellt självförtroende. Kinas s k soft power ska stärkas för att bättre presentera Kinas perspektiv och värderingar för världen. Kinesisk kultur – särskilt traditionell kinesisk kultur – ska presenteras på ett mer attraktivt sätt. Målet är att ha ett antal konkurrenskraftiga statliga företag som exporterar kinesisk kultur år 2020. Ambitionen är att kultur- och nöjesindustrin 2020 ska utgöra en av ekonomins grundpelare.

Kulturen spelar en viktig roll i att bygga visionen om Kina som växande stormakt. Ett kulturbygge uppbackat också genom ekonomiska incitament. Jag ser det i den dagliga praktiken – i stort och smått.

Svensk kulturpolitik har andra sätt att tillmäta kulturen dess roll och värde. Förutom det som styrs av de politiska förutsättningarna finns även andra mer eller mindre komplicerade aspekter att relatera till i samarbetet med Kina.

Vi har t ex två olika system. I Sverige sker samarbeten främst mellan organisationer som själva väljer varandra utan inblandning av myndigheter, en mer horisontell struktur, medan det i Kina är en mer vertikal, där myndigheter delvis måste styra och vara inblandade för att ekonomiska och personella resurser överhuvudtaget ska kunna lösgöras.

I ett land som Kina bygger framkomlighet på personliga kontakter. Jag hade svårt att använda mig av min företrädares mycket väl etablerade kontakter. Det räcker inte heller med att man kommer från en etablerad organisation. Man måste känna och lita på varandra. Att bygga sådana kontakter tar tid. Med tiden stärktes emellertid dessa.

Kina är på många sätt ett fascinerande land men också ett paradoxernas land. Konsumtionskulturen växer sig starkare. Fysiska bevis att man lyckats i form av senaste bilmodeller är självklarheter. Måttfullhet i uttrycken är inte intressant. Jantelagen är långt borta. Detta påverkar självklart den kultur som skapas och den kultur folk vill ta del av. Trots dessa relativt olikartade förutsättningar är jag fast övertygad om att konst och kultur har förmågan att påverka människor oavsett ursprung. Sverige har goda möjligheter att hävda sig inom konst och kultur i Kina. Vi måste förstå och ta hänsyn till den kontext vi verkar i, men samtidigt hålla på vår integritet. Att inkännande skapa möjligheter i mötet människor emellan. Däri ligger hela uppdragets kärna.

När förståelsen för allt detta fördjupades hos mig kände jag mig också mogen att tillsammans med ambassadör Anna Lindstedt lansera projektet ”ett svenskt kulturår i Kina”. Genom att lyfta fram svensk kultur och konst i Kina väcker vi intresset och förståelsen för Sverige och svenska värden. I projektet ingår rena konstprojekt men vi har också ambitionen att visa på idéer om förhållningssätt, arbetsmetoder och innovativa lösningar. Det är just i det ömsesidiga utbytet jag tror kärnan i det kulturella mötet ligger. Båda parter har att lära. Ny konst och kreativa lösningar kommer ur dessa möten.

Svenska Kulturdepartementet och Kinesiska Kulturministeriet stöttade idén och under våren 2017 invigdes kulturåret med utställningen ”The Weather War” på Minsheng Art Museum i Shanghai. Kulturåret sträcker sig t o m sommaren 2018 och vi vill genom insatser inom flertalet huvudkonstområden genomföra kulturåret på olika platser i Kina. Ett mål på sikt är också att fler kinesiska konstnärer kan komma till Sverige så att utbytet blir ömsesidigt berikande.

Våra länder har genom historien haft mycket med varandra att göra. Handeln och utbytet mellan Sverige och Kina har mestadels varit fredligt och byggt på lagliga överenskommelser. Det första handelsutbytet genom Ostindiska kompaniet startade på 1730-talet. Juridiska dokument ligger till grund för Kina-Gunnar när han tillsammans med andra kollegor genomförde arkeologiska utgrävningar. Detta ledde till upptäckten av den neolitiska Yangshao-kulturen och vidare till de unika fynden av Pekingmänniskan.

Idag har vi flera konstnärliga utbytes- och ”artist-in-residence”-program. Konstnärsnämnden stödjer bl a ett program i Peking och ett i porslinshuvudstaden Jingdezhen.
Nyligen genomförde vi flera viktiga satsningar inom det svenska kulturåret i Kina.

Den 21 november invigdes ”Sweden China Maritime Silkroad Exhibition” på Prins Gong’s Mansion – ett av Pekings viktigare muséer. Vi visade där ett begränsat urval av verk från en handfull konstnärer från olika konstnärliga discipliner – dessutom även arkeologiska skatter. Alla föremål hade gemensamt att de visar på vårt långa och fredliga utbyte mellan våra båda länder. Varje del av utställningen har kapacitet att byggas vidare till egna separata utställningar. Vi är mycket glada och tacksamma över vårt samarbete med Östasiatiska muséet inför detta projekt.

Prins Gong’s Museum
Ambassadör Anna Lindstedt vid invigningen av Prins Gong´s museum. Foto: David Billgren
Vid invigingen av utställning på Prins Gong’s Museum
Invigningen av utställningen Sweden China Maritime Silkroad Exhibition på Prins Gong’s Museum. Foto: David Billgren

Den 22 november genomfördes på ambassaden en kulturarvskonferens med fokus på hur kulturarv kan få bärighet på kulturella och kreativa näringar. Att kombinera forskare inom fältet med borgmästare och investerare bidrog till att vi redan samma dag kunde gå vidare med fortsatta projekt. Svensk expertis kan då möta lokala kinesiska behov kring bevarande och utvecklingsfrågor. Ytterligare en konferens kring kulturarv och hållbar tillväxt kommer att anordnas nästa år.

Förra året mottog konstnären Gunilla Palmstierna-Weiss det nyinstiftade priset ”Life Achievment Award” för sina scenografiska insatser. Hon kom till Peking för två veckor sedan för en större retrospektiv utställning av sina scenografimodeller och kostymskisser som ställdes ut på Centrala Teaterakademien. Stor uppmärksamhet gavs i media åt de seminarier som genomfördes. Utställningen skedde i nära samarbete med Scenkonstmuséet i Stockholm.

Gala med Gunilla på Centrala Teaterakademien
Scenografiprofessor Zhang Qingshan, kulturråd Mathias Lafolie, scenograf Gunilla Palmstierna-Weiss, rektor Xu Xiang och konstnären Mikael Sylwan på gala. Foto: Centrala Teaterakademien

Ambassadör Anna Lindstedt hade också glädjen att på kungens uppdrag utnämna en av grundarna av det svenska kulturcentret TCG Nordica i Kunming, Wu Yue Rong, till Ledamot av Nordstjärneorden. Förutom spridandet av svensk och nordisk konst och kultur har centret under sina snart tjugo år varit ett nav i den kulturella infrastrukturen i Yunnanprovinsen i sydvästra Kina. Centret har bedrivit sin verksamhet på ett enastående sätt och möjliggjort för lokala talanger att utvecklas.

We Yeu Rong tillsammans med Anna Mellergård
 Anna Mellergård med Wu Yue Rong, båda drivande krafter bakom Kulturcentret TCG Nordica. Foto: Mathias Lafolie

Under våren satsar vi på en svensk filmfestival i samband med 100-årsminnet av Ingmar Bergman. Med Bergmanåret som hävstång vill vi visa ny svensk film och bjuda in svenska filmskapare. Till senvåren planerar vi för en barnkulturfestival och till sommaren för en större musiksatsning.

Jag välkomnar svenska konst- och kulturaktörer att höra av sig och medverka i detta kulturår som på intet vis är tänkt att avstanna efter den utsatta tiden. Snarare är kulturåret ett incitament för fortsatta samarbeten och utbyten.

Trots att vi befinner oss i utkanten av den kinesiska världskartan är vi alla världsmedborgare och har som sådana möjlighet att formulera oss i världen. Styrkan är att se sig själv som en föränderlig kraft i en föränderlig värld och inte fastna i sina egna föreställningar om sig själv och omvärlden. Genom ett ömsesidigt utbyte kan vi förändras och vidareutvecklas i mötet med andra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *