Om höstens kultur i Istanbul

kl. av | Taggar: , ,

Trots det fortsatta undantagstillståndet satte kulturhösten i Istanbul igång i början av september med öppnandet av Istanbuls konstbiennal, den femtonde i ordningen. Denna gång curerad av den skandinaviska duon Elmgren och Dragset med titeln ”A Good Neighbour” ”Iyi Bir Komsu” (En god granne). Med affischer över hela Istanbul men även i andra städer ställdes en mängd frågor om vad en god granne innebär. http://15b.iksv.org/home

collage 2

Utställningen avslutades den 12 november med femtiosex konstnärer som visat verk på sex olika platser i Istanbul. Ett verk av den svenska konstnären Klara Lidén visades på Istanbuls Moderna museum som var en av biennalens utställningsplatser. Det har skrivits en del kritik från den internationella konstpressen att biennalen saknade ett politiskt fokus.

wilson
Fred Wilson

Detta till trots att etablerade konstnärer som Fred Wilson och Latifa Echakhch som arbetar med socialt relevanta frågor inkluderades.

collage 3

Flera sidoevenemang och utställningar har pågått under biennaltiden, ett rum för läsning, olika konstnärssamtal, galleriöppningar, grupputställningar med bland annat utställningen Trans-ID i den armeniska Surp Yerrotutyun kyrkan där svenske konstnären Allen Grubesic deltog.

allen collage

Den mycket speciella utställningen “Doors Open to Those Who Knock” med verk från affärsmannen Ömer Koçs samling visades i en unik öppning av kalifen Abdülmecid Efendis paviljong i Üsküdar på asiatiska sidan av Istanbul, som för första gången någonsin visade samtidskonst.

kösk 2
Abdülmecid Efendis paviljong

Utställningen attackerades vid två tillfällen av besökare som fann den provocerande, speciellt ett verk av den australienske konstnären Mueck. I följande artikel i Al Monitor går det att läsa mer om händelsen samt om tidigare attacker mot konstverk. http://bit.ly/2ytI1rI

collage

Samtidigt som biennalen, öppnade även Istanbuls konstmässa Contemporary Istanbul för tolfte gången. http://www.contemporaryistanbul.com/  Contemporary var förlagt lite tidigare i år med ambition att den skulle sammanfalla med biennalens öppnande för att få draghjälp med att fånga in den internationella publiken likväl som den turkiska, kanske i ett försök att maximera världens uppmärksamhet på Istanbul som ett globalt centrum för konst. En del tyckte att konstmässan återspeglade ett fortsatt politiskt tryck på konstnärer i Turkiet. Politiska verk av turkiska konstnärer som Bedri Baykams, ”Box of Democracy” och Serdar Akkilics ”Hope” visar att den turkiska konstscenen fortfarande kan ses som polariserad med politiska motsatser. Samma dag öppnade även Sabanci museet sin stora utställning av den kinesiska konstnären och aktivisten Ai Weiwei med titeln ”On Porcelain”. Det är tydligt att med Ai Weiwei och urvalet av verk som visas på gallerier i Istanbul att det finns till trots en fortsatt öppenhet för politisk diskussion och reflektion. Det är fösta gången hans verk visas i Turkiet och är en mycket omfattande utställning. Stiftelsen Hrant Dink Vakfi som arbetar med mänskliga rättigheter, minoritets-och kulturarvsfrågor delade ut sitt årliga pris till Ai Weiwei samt till advokaten Eren Keskin, för sitt uppmärksammande om kränkningar av mänskliga rättigheter. http://bit.ly/2y30GKi http://www.hrantdinkodulu.org/en/index.php

ai weiwei
Ai Weiwei

I samma veva öppnade även galleri/konsthallen Arter en soloutställning med den turkiska konstnären CANAN som har fyllt hela konsthallen med ett universum av ett undersökande av Himlen, Skärselden och Helvetet. http://www.arter.org.tr/W3/

Yapi Kredi Yayinlari, ett av de största och äldsta bokförlagen invigde sin nyrenoverade byggnad på Istiklal gatan, ett stenkast från Svenska generalkonsulatet under samma dagar som biennalen. En transparent byggnad med gallerier, auditorium, biograf, ett bibliotek med närmare 80 000 böcker, en sällsynt myntsamling, en bokhandel och ett litet cafe. Vänder du upp blicken ser man skulptören Ilhan Komans skulptur ”Mediterranean” som breder ut sina vingar till ett välkomnande eller ett beskyddande. Ilhan Koman, en av Turkiets mest ansedda skulptörer som större delen av sitt liv arbetade och levde i Sverige, närmare bestämt på båten Hulda, alltid ankrad vid Drottningholm.

koman

Höstens kulturscen fortsatte med Foto Istanbul International Photography Festival http://www.fotoistanbul.org/ med över sextio deltagande fotografer. Film är stort i Turkiet och höstens första filmfestival startade i september med internationella KısaKes, Short Film Festival i Istanbul http://www.kisakes.org/tr med sikte på unga filmskapare som nu tar emot internationella ansökningar inför 2018. Den följdes av den årliga oktober filmfestivalen Filmekimi Festival http://filmekimi.iksv.org/en som alltid har ett ambitiöst filmprogram som visas i flera städer, i år i Edirne, Ankara, Eskişehir, Diyarbakir, Izmir och Bodrum med filmer som ”The Square” Borg/McEnroe. I oktober offentliggjordes de tematiska ramarna för den fjärde internationella Design Biennalen i Istanbul hösten 2018 denna gång curerad av Jan Boelen chef för Z33 House for Contemporary Art i Hasselt, samt chef för master programmet i Social Design vid Design Academy Eindhoven i Nederländerna.

Temat är ”School of Schools” (Okullar Okulu) och beskrivs av curatorn som: “multi-platform biennale that will use, test, and revise a variety of educational strategies to reflect on the role of design, knowledge, and global connectedness in contemporary Istanbul and beyond”. Det är öppet att ansöka med ett projekt tills den 15 december och förhoppningsvis får de många ansökningar även från Sverige!!!  http://aschoolofschools.iksv.org/en/

Istanbuls 27. Akbank Jazz festival pågår för fullt med konserter och workshops spridda på olika salonger, en konsert med svenskt inslag var Eric & Daniel Wakenius. http://bit.ly/2zIerir

caz

Snart börjar Istanbuls teaterfestival, fler filmfestivaler, nya konstprojekt tar över och kulturen lever vidare. Men summa summarum är nog att färre internationella konstälskare och kulturaktörer kom till konstbiennalen, och avböjde inbjudningar att delta i kultursammanhang. Var det på grund av så många andra internationella konstevenemang som startade redan under sommaren och under hösten som lockade? Med en vital internationell mångfacetterad scen är det svårt att föreställa sig att världen vänder konstblicken bort från Turkiet.

 

.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *