Svensk kultur i tysk press – en återblick på hösten 2018

kl. av | Taggar: , , , , , , , , ,
Foto: Klara G
Från föreställningen Epifónima av Cirkus Cirkör. Foto: Klara G

Sverige som ett land att se upp till är ett perspektiv som ofta förekommer när det rapporteras om svensk kultur i Tyskland. Sverige ses som ett framstående land med innovativ träarkitektur, feministiska kulturevenemang och världskända musiker och författare, för att nämna några exempel. Dessutom är Astrid Lindgren frontfigur för den tyska Sverigebilden. Det innebär dock även att Sverige har höga förväntningar på sig vilket kan leda till att vi ibland granskas kritiskt och frågande, något som märks i rapporteringen om svenska riksdagsvalet och rättegången mot kulturprofilen Jean Claude Arnault.

Nedanför presenteras en sammanställning och ett urval av artiklar från hösten 2018. På grund av tyska upphovsrättsligabestämmelser är artiklarnas liv på internet tidsbegränsade, så vi ber om förståelse för att länkar kan upphöra att fungera efter en tid.

Oroligheter i Bullerbyn

En tydlig trend i tysk mediediskurs kring det svenska riksdagsvalet är användandet av Astrid Lindgren och hennes historier, specifikt sagan om barnen i Bullerbyn, som en bild av Sverige i Tyskland. Süddeutsche Zeitung diskuterar Astrids politiskt satiriska sagor, och frågar sig vad hon skulle ha sagt om hon visste att Sverigedemokraternas väljarstöd i Vimmerby har vuxit till mer än 20 procent. De menar att tyskarna har svårt att inse att Bullerby-idyllens röda hus med vita knutar är en bild från en förgången tid och att rapporteringar om invandringskonflikter, dödskjutningar och no go-zoner alltid jämförs med den tänkta idyllen som inte längre är realistisk. Att Bullerbyn är på väg att gå under eller redan har gått under, är en retorik som finns i artiklar av bl.a. Spiegel och Süddeutsche Zeitung.

Deutschlandfunk diskuterade hur det kom sig att de flesta svenska partiledare hade ABBA som favoritband och Pippi Långstrump som förebild. De drog slutsatsen att för att locka till sig basväljarna behöver partiledarna anspela på svenskarnas egna Sverigeidyll, en bild som kanske egentligen inte är så annorlunda än tyskarnas föreställning om Bullerbyn.

Staatsballett Berlin under ny svensk ledning

celis/eyal
Foto: DPA

Berliner Zeitung, Süddeutsche Zeitung och Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver om den allra första premiären av Berliner Staatsballett under ny ledning av tyska koreografen Sasha Waltz och svenska koreografen och dansaren Johannes Öhman. Föreställningen ”Celis/Eyal” hyllas som en nystart för institutionen och tidigare högljudda protester mot de nytänkande förändringarna inom ballettens organisation verkar nu bortglömda. Berliner Staatsballett har genomgått en period av dåliga resultat och Frankfurter Allgemeine Zeitung hoppas nu på att den nya ledningen är vad baletten behöver för att nå det internationella erkännande de har väntat på.

Woodland – Träarkitektur i fokus

Under hösten visade ambassaden utställningen Woodland Sweden på Aedes Achitekturforum i Prenzlauer Berg. Det var ett samarbete mellan Svenska Institutet, Sveriges Arkitekter och Sveriges ambassad i Berlin. Flera tidningar rapporterade om den. ”Höghus i trä – Det som i Tyskland fortfarande låter som en visonär idé är redan verklighet i Sverige”, skriver tidningen Zeit Online och länkar till utställningens hemsida. I november flyttade Woodland Sweden till universitetsbiblioteket i Leipzig, något som uppmärksammades av Leipziger Zeitung och Juraforum.de.

Feministisk nycirkus i Düsseldorf och Sverige som temaland på Berlin Circus Festival

Foto: Klara G
Foto: Klara G

Rheinische Post skrev om Cirkus Cirkörs föreställning Epifónima som visades på Düsseldorf festivalen. Artikeln diskuterar kopplingen till #MeToo rörelsen och att  föreställningar som Epifónima kan inspirera till fler samtal om kvinnors rättigheter och jämställdhet bland tyskarna, som ofta upplever att de ligger ett steg efter Sverige.

I år var Sverige partnerland på Berlin Circus Festival, en tio dagar lång nycirkus festival på Tempelhofer Feld där fyra svenska nycirkus grupper deltog. Fransk-tyska TV-kanalen ARTE var på plats och intervjuade svenska trion Sirqus Alfons som blandar clowneri och akrobatik med musik, lasershower och bildskärmar. ”Teknologi är inte längre exklusivt för IT-nördar utan i dagens samhälle är det snarare något vi har gemensamt med varandra. Så varför inte använda teknologi för att interagera med publiken” säger Babham i reportaget.

Skandalen kring Svenska Akademien

När rättegången mot kulturprofilen Jean Claude Arnault satte igång i oktober, uppmärksammades detta i många tyska medier, bland annat Rheinische Post, Düsseldorfer Stadtpost och Zeit Online. I samband med det återupptogs också diskussionen om Svenska Akademiens framtid. Frankfurt Allgemeine Zeitung skriver att ledamöternas avhopp kan vara ett tecken på att Akademien går mot en långsam död och Süddeutsche Zeitung skrev att de inte kan tänka sig att någon person med självrespekt skulle vilja arbeta för en sådan dysfunktionell institution. Focus Online beskriver processen bakom kulisserna som allt annat än nobel, snarare som ett drama i flera akter. Samtliga tidningar noterar även att inget Nobelpris i litteratur kommer att delas ut 2018 som resultat. Berliner Zeitung och Spiegel Online uppmärksammar istället Nobelpristagarna i de andra kategorierna.

I  november skriver Süddeutsche Zeitung att den största krisen verkar vara avvärjd efter att H.M Konung Carl XVI Gustaf godkänt tillträdet av två nya medlemmar och  Akademien återigen har tillräckligt mandat för att genomföra viktiga beslut. Tidningen noterar också att Katarina Frostensson har blivit ombed att lämna akademien.

När det alternativa Nobelpriset delades ut av den ideella föreningen Den Nya Akademien spekulerade Der Tagespiegel kring att  om Haruki Murakami avböjde sin nominering för att äran att få ett Nobelpris bleknar när priset blir ”alternativt”.

3-format3001
Foto: Jonas Ekströmer/TT NEWS AGENCY

I november hamnar fokuset på den nyutsedda Nobelkommittén bestående av fem akademimedlemmar och fem externa personer som ska utföra arbetet inför 2019 och 2020 års Nobelpris. Süddeutsche Zeitung och Der Tagesspiegel är betvivlar detta. Tagesspiegel spekulerar kring hur akademiens hemlighetsmakeri bidragit till skandalens utveckling. Hemlighetsfullheten kring pristagarna är en av de tilltalande aspekterna av Nobelpriset, skriver Tagesspiegel. Men i en tid av tillgänglighet och konstanta informationsflöden är det svårt att motbevisa rykten och misstankar när man försöker uppehålla en mystisk fasad.

Süddeutsche Zeitung skriver uppdateringar om rättegången mot Arnault , om Frostessons motvilja att lämna sin stol i akademien och noterar Jayne Svenungssons avgång från akademien. Akademiens förnyelse kommer inte bli enklare nu när ytterligare en kvinnlig medlem lämnar, kommenterar Frankfurter Allgemeine Zeitung på Svenungssons avgång.

Berlintidningen Der Tagespiegel träffar nya Nobelkommittémedlemmen Rebecka Kärde, som bor i Berlin, och intervjuar henne om första mötet med Akademien, den nya berömmelsen i Tyskland och hennes förskräckelse över Horace Engdahls uttalande om att män kanske passar bättre i maktpositioner.

Deutschlandfunk Kultur ifrågasätter om de tre nya Akademiemedlemmarna Mats Malm, Eric M. Runesson och Jila Mosaed  kommer att innebära den önskade förnyande effekt som Svenska Akademien behöver. Jila Mosaed visar sig dock positiv till förnyelsen och svarar i en lång intervju med Berlins Tageszeitung, Taz, att en bra sak som kommit ur skandalen är inkluderingen av nya och yngre personer i Akademien.

Kan Pippi Långstrump vara baserad på en riktig person?

Maria Chan
Elsa Petterssons dotter Maria Chan. Foto: Josh Cunliffe

I slutet av augusti publicerade Süddeutsche Zeitung en undersökande artikel om Elsa Pettersson, en kvinna vars liv karaktären Pippi Långstrump kan vara inspirerad av. I en intervju med Elsas yngsta dotter Maria Chan berättar de historien om svensken Carl Emil Pettersson, en sjöman vars fartyg förliste utanför ön Tabar i Stilla havet i början av 1900-talet. Carl bosatte sig på Tabar, blev rik på öns guldgruva och gifte sig med lokalhövdingens dotter Sindu. Tillsammans fick de flera barn, bland annat äldsta dottern Elsa, men hustrun dog kort efter yngsta barnets födsel och Carl börjar då resa till Sverige i jakt på en ny fru och barnen lämnades kvar på ett barnhem.

Mellan 1907 och 1923 skrevs det mycket om Carl Pettersson i svenskpress, och Süddeutsche Zeitung argumenterar att det kan vara från det som Astrid Lindgren fick inspirationen till Pippi; flickan med en mamma i himmelen, en söderhavshövding till pappa och en kappsäck full med pengar.

Hundraåringen är tillbaka!

Uppföljaren till Jonas Jonassons älskade historia om hundraåringen som klev ut ur fönstret och försvann har nått Tyskland. Detta uppmärksammas av många. Der Hundertjährige, der zurückkam, um die Welt zu retten hyllas som ”ett underbart svenskt påhitt som världen har väntat på”. Både NDR Online och Hamburger Abendblatt publicerar i samband med boksläppet längre intervjuer med Jonasson om hans skrivprocess, privatliv och bokseriens framgång i Tyskland.

”Det finns ingen anledning att anta att svenskar är smartare eller mer talangfulla än något annat folk, men kanske tänker de lite friare,” skrev Die Zeit, ”varför skulle inte en liten flicka kunna lyfta en häst över huvudet? Och varför kan inte en hundraåring rädda världen?”

Uppmärksammande av svenska konstnärer 

tavla av Lotta Laserstein
Lotte Laserstein, Russian Girl, c. 1928, Oil on panel, 32 x 23 cm, Collection of Linda Sutton and Roger Cooper, London, © VG Bild-Kunst, Bonn 2018

Tagesspiegel uppmärksammar författaren Fredrik Sjöbergs bok Vom Aufhören: Über die Flüchtigkeit des Ruhms und den Umgang mit dem Scheitern som handlar om två för många okända svenska konstnärer, Olof Agren och Lotte Laserstein. Sjöberg älskar de bortglömda och jobbar för att ge dem det erkännande de förtjänar, skriver Tagesspiegel, men helt glömda är Agren och Lasterstein samtidigt inte. Agrens konst har många beundrare och på Städel Museum i Frankfurt kan man just nu besöka en utställning om Lotta Lasterstein.

Aldrig mer våld, som Astrid Lindgren sa

Astrid Lindgrens påverkan på Sverigebilden i Tyskland är som tidigare sagts stor och hon kanske också har haft en viss inverkan på det tyska samhället. På dagen 40 år efter att hon tilldelades Friedenspreis des Deutschen Buchhandels publicerar Süddeutsche Zeitung en artikel om det för sin tid kontroversiella talet ”Aldrig våld” där hon fördömer våld mot barn och förespråkar fördelarna med att uppfostra ett barn med kärlek. På 1970-talet var barnaga vanligt förekommande i Tyskland och Süddeutsche Zeitung frågar sig om detta tal kanske var startskottet för den samhällsförändring som ledde till att all form av våld mot barn förbjöds i Tyskland i början av 2000-talet.

Talet ”Niemals Gewalt” publicerades som bok 2017 och trycktes i nyupplaga lagom till jubileet.

Granskning av jämställdhet i Sverige  

Sverige skyltar med sin progressiva feministiska politik men ändå förekommer övergreppsskandaler inom institutioner som Svenska Akademien, uppstår starka #MeToo rörelser och Sverigedemokraterna är det tredje största partiet. Hur kan ett land med en sådan stark jämställdhetsprofil vara så motsägelsefullt är en fråga som Der Spiegel ställer sig.

Via intervjuer med professorn Lars Trägårdh, feministen och författaren Gunilla Thorgren, Henric Södergren från Feministiskt Initiativ och Lena Ag från Jämställdhetsmyndigheten undersöker tidningen hur Sverige uppnådde sin status högt upp i toppen av världens jämställdhetsundersökningar. Som en möjlig anledning presenteras tesen att individualismens starka förankring i samhället och välfärdsystemen möjliggör för personer att vara självständigare och att romantiska relationer i Sverige därför präglas av en starkare fri vilja.

Föräldrapenningen, tillgång till förskolor, avskaffandet av underhållsbidrag efter skilsmässa och särbeskattningen samt  samtyckeslagen benämns också som bidragande faktorer till Sveriges framgång inom jämställdhet. Men, menar Der Spiegel, Sverige har ändå fortfarande en lång väg att gå, både när det kommer till att ändra normer, värderingar och genusstrukturer  samt i kampen för ökad jämställdhet och lika villkor bland asylsökande och nyanlända.

Nya utvecklingar i Palme mordet

palme
Foto: imago/Manuel Armengol

Mordet på stadsminister Olof Palme chockerade världen. 30 år senare har fallet fortfarande inte lösts och ingen gärningsman ställts inför rätta. Stern Online frågar sig om den nya boken Stieg Larssons Erbe av Jan Stocklassa kan innehålla de saknade puzzelbitarna?

I intervjuartiklar av Stern, Deutschlandfunk Kultur, NDR Online och Frankfurter Allgemeine Zeitung redogörs Stocklassas invecklade detektivarbete som ledde fram till den teori som boken presenterar; att gärningsmannen är en tidigare känd Palmehatare med sydafrikanska kopplingar.

Surströmming, lakrits och marsvin på menyn

I början av november öppnade utställningen Disgusting Food Museum i Malmö, något som inte undgick tyska medier. Utställningen visar upp mat som i vissa kulturer är en delikatess och i andra kulturer absolut motbjudande med syftet att utmana gästernas matfördomar.

Stern var på plats och intervjuade kuratorn Samuel West och tillsammans kom de fram till att isländsk fermenterad haj vann priset för äckligast lukt. Spiegel Online instämmer och uppmanar till ett besök men kanske endast om man har en stark mage.

Urval av kulturartiklar från hösten 2018

Musik

  • 5/9 Deutschlandfunk Kultur intervjuar sångaren och låtskrivaren Kristofer Aström om inspirationen till hans musik.
  • 20/9 NDR Online skriver om den baltiska Usedomer musikfestivalen där bl.a. svenska sopranen Anne Sofie von Otter ska framträda.
  • 23/9 NDR Online skriver om acapellagruppen The Real Groups kommande konsert tillsammans med NDR Radiophilharmonie.
  • 7/10 Süddeutsche Zeitung skriver om och hyllar kontrabasisten Lars Danielsson som spelade på säsongsöppningen av Jazz am See i Erlangen.
  • 25/10 Zeit Online prisar Robyns comebackskiva Honey som väl värd att vänta åtta år på.
  • 29/10 Deutschlandfunk Kultur Online recenserar singer-songwriter Christian Kjellvanders nya skiva Wild Hxmans och diskuterar inspirationen bakom hans låttexter..
  • 5/12 Süddeutsche Zeitung skriver om singer-songwritern Sofia Talviks julvisor och kommande spelningen i Dachau.
  • 19/12 Süddeutsche Zeitung beskriver trombonspelaren Nils Landgrens julkonsert som fantastisk och välvärd ett besök.

Film 

  • 17/11 Inför finalavsnittet uppmärksammar Tagesspiegel Online den dansk-svenska TV-serien Bron.
  • 3/12 Die Zeit lyfter fram dokumentären om popsångerskan Silvana Imam och glädjes över att en queer feministisk aktivistisk sångerska får ta plats i Sverige, något de inte upplever skulle vara möjligt i Tyskland.
  • 16/12 Deutschlandfunk Kultur Online gratulerar Liv Ullman på födelsedagen och skriver om hennes skådespelarkarriär i Ingmar Bergmans filmer.

Litteratur 

  • 16/9 NDR Online skriver om Dein Leben und meins av Majgull Axelsson och ifrågasätter hur idylliska Sverige kan ha tillåtit 40-talets sockerexperiment på personer med funktionsnedsättningar.
  • 11/11 Bild Online intervjuar författarna Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth om deras gemensamma författarskap.
  • 15/11 Håkan Nesser har återigen bevisat att han kan skriva mer än bara deckare skriver NDR Online och recenserar hans bok Nortons philosophische Memorien.
  • 18/11 Tagesspiegel Online ger en inblick i Tomas Tranströmers poesi arv.
  • 5/12 Lite över två veckor senare recenserar Süddeutsche Zeitung Tomas Tranströmers sista bok Randgebieter der Arbeit och diskuterar hans livshistoria.
  • 14/12 Deutschlanfunk Kultur Online tipsar om Lars Gustafssons verk Der optische Telegraf.
  • 14/12 NDR Online sätter upp en radiopjäs av Der Besuch des Leibarztes av Per Olov Enquist.

Övrigt:

  • 29/8 Süddeutsche Zeitung kommenterar på RFSLs val att låta en grå plastelefant representera Jimmie Åkesson i en debatt inför riksdagsvalet. De beskriver situationen som bra symbolik för partiernas motvilja att diskutera elefanten i rummet, nämligen Sverigedemokraternas politik.
  • 1/9 Spiegel Online skriver om den omtalade musikfestivalen Statement där cis-identifierande män inte var tillåtna. Festivalen skapades som en motreaktion efter höga nummer av sexuella trakasserier anmäldes på festivaler runtom Sverige.
  • 21/9 Spiegel Online pratar med Johannes Frandsen, skaparen bakom en fotoserie om den svenska dansbandskulturen.
  • 9/10 Tagespiegel skriver om biologen Svante Pääbo liv och arbete med evolutionär genetik och ifrågasätter varför han återigen inte blev nominerad för ett Nobelpris.
  • 22/10 Deutschlandfunk Online diskuterar de förändrande landskapen för public-service radio runtom Europa och använder Sveriges Radios arbete med podcasts som ett exempel på hur man kan anpassa och introducera audiomediet till en yngre målgrupp.
  • 23/10 Süddeutsche Zeitung uppmärksammar nyöppningen av Nationalmuseet och beskriver museets restaurering som en larv som utvecklats till en vacker fjäril.
  • 30/10 Süddeutsche Zeitung rapporterar om att den svenska trenden plogging (plocka upp skräp medans man joggar) har nått München.
  • 3/11 Frankfurter Allgemeine Zeitung tipsar om klädesmärket Our Legacy som öppnar en ny affär i mitten av Berlin.
  • 29/11 Tagesspiegel intervjuar tyska regissören Anna Bergmann som i samarbete med Malmö Stadsopera sätter upp teateradaptionen av Ingmar Bergmans film Persona på Deutsches Theater. Anna Bergman har uppmärksammats då hon väljer att endast regissera kvinnliga verk och arbetar främst i helt kvinnliga team.
  • 30/11 Spiegel Online uppmärksammar svenska fotografen Ann-Christin Jansson vars fotoutställning om Berlin mellan 1980 till 1995 ställs ut på Fotogalerie Friedrichshain.
  • 8/12 I ett videorapportage beskriver NDR Online Sverige som ett vinterparadis och undersöker allt från bergsklättring upp frusna vattenfall, vasaloppet och långfärdskridskor till glögg, vargsafari och trähushotellet i Luleå.  
  • 16/12 NDR Online besöker Göteborg och rapporterar om svenskarnas traditioner och förberedelser inför jul.

 

Sammanställt av Elsa Gomér, praktikant

One response to “Svensk kultur i tysk press – en återblick på hösten 2018

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *