Sverige – samordningens högborg?

kl. av |
Tomas Lindman
Kulturrådet Tomas Lindman i sitt tjänsterum i Bryssel.
 
Jag har nu tillbringat snart ett halvår som kulturråd i Bryssel och spenderat tid på ett antal heldagsmöten i rådsarbetsgrupper på kultur- ,medie- och idrottsområdena. Jag har då kunnat konstatera något som jag förvisso noterat förr men som blir extra tydligt när man i rollen som kulturråd har tillfälle att tala mer frekvent med sina kollegor från olika medlemsstater. Sverige är definitivt inte alltid bäst förberett eller för den delen bäst insatt i de olika frågorna som behandlas men vi förefaller alltid(med undantag för våra nordiska grannar och möjligtvis någon mer) ha tidigast, mest och bäst avstämda ståndpunkter på hemmaplan. Naturligtvis går det delvis att finna en förklaring i det faktum att flera medlemsstater har ett starkare s.k. ministerstyre än vad vi har i Sverige, men jag tror inte att det är hela sanningen. Flera medlemsstater har också en högre grad av federativt styrelseskick som försvårar tidig samordning. Men jag tror också att det handlar om skillnader i mentalitet. Som svensk representant skulle det vara helt osannolikt att högt och glatt driva t.ex. Kulturdepartementets linje i en viss fråga utan att denna ståndpunkt är nogsamt avstämd genom s.k. gemensam beredning i Regeringskansliet. Så förefaller dock inte fallet för flertalet övriga medlemsstater. De driver ståndpunkter eller stödjer förslag antingen glatt ovetandes om vad t.ex. deras eget Finansdepartement anser i frågan, alternativt att man väl känner till att det är olika syn på frågan på hemmaplan men högaktningsfullt struntar i detta. Konsekvensen av detta kan antingen bli en rejäl ”pudel” i slutförhandlingarna eller, i flertalet fall som det verkar, man får igenom sin ståndpunkt eftersom det i ett sent skede i processen bedöms för politiskt känsligt att motsätta sig ett beslut eller en överenskommelse. Jag har inte för avsikt att dra några långtgående slutsatser av denna iakttagelse mer än att dessa skillnader i förutsättningar och mentalitet också kan få konsekvenser för vilka resultat som nås i förhandlingarna.

2 responses to “Sverige – samordningens högborg?

  1. Den största kulturen av alla är televisionen. Varenda EU-medborgare spenderar sen decennier flera timmar dagligen framför sin teve.
    Rader av årliga tvfestivaler i Frankrike Italien Spanien och Tyskland (jag har själv besökt dem) prisbelönar årligen en dynamisk europeisk tv i rader av genrer. Problemet är att de prisbelönta tvprogrammen sällan om nånsin når publiken i medlemsländerna. Festivalernas syfte är inte att distribuera programmen till tvbolagen utan att synliggöra professionalismen inom europeisk tv.
    En av EU stöttad insats för professionell distribution av europeiska tvprogram medlemsländerna emellan finns heller inte. Resultatet är att europeisk kvalitetstv befinner sig i bakvatten gentemot programmen från den angloamerikanska tv:n.
    De angloamerikanska programmens starka ställning i programtablåerna i Europa är heller inte en fråga om att dessa program är bäst i världen utan på att de når tvbolagen genom en överlägsen distribution.
    Finns det någon rådsgrupp i mediefrågor som funderar över medlemsländernas svårigheter att slå vakt om
    europeisk tv i programtablåerna?
    Det handlar som sagt om vår tids största kultur.

    1. Hej Kerstin,

      Det finns en rådsarbetsgrupp som ansvarar för audiovisuella frågor. Det finns också ett s.k. stödprogram, Ramprogrammet Media 2007, som syftar just till att stärka den europeiska audiovisuella sektorn, bl.a. genom att stödja distribution av audiovisuella verka inom och utanför EU (läs mer här:
      http://ec.europa.eu/culture/media/index_en.htm).

      Det finns också ett regelverk, Direktivet om audiovisuella medietjänster, som bl.a. innehåller bestämmelser om främjande av europeiska produktioner samt distribution och produktion av TV-program. (läs mer här: http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-07-206_en.htm?locale=en)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *