Våras det för den kulturella och kreativa sektorn?

kl. av | Taggar: , , , ,

bild CCS seminarium

Åtminstone finns det tecken som tyder på att inte minst den politiska förståelsen för sektorns specifika särdrag faktiskt har ökat.  I och med att den kulturella och kreativa sektorn har hamnat högt upp på EU:s  kulturpolitiska dagordning kan man också säga att EU-fördragets kulturartikel, 167, och särskilt dess punkt 4 om att ”unionen ska beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördragen”, äntligen börjat komma till uttryck. Mycket av den debatt som förs idag innehåller just dessa aspekter om kulturens roll inom andra politikområden och möjligheten att påverka hur åtgärder inom andra områden påverkar kulturområdet.

Häromdagen deltog jag i ett seminarium organiserat av The European Creative Business Network (ECBN) med ett antal talare som i flera år utgjort ”avant garde” inom detta område.  Problembeskrivningen för den kulturella och kreativa sektorn är mer eller mindre densamma som tidigare, t.ex:

–          Det är ofta små företag som har svårt att få finansiering, ofta brist på företagsekonomiska kunskaper i företag verksamma inom detta område och dessutom brist på s.k. intermediärer som kan bistå med nödvändig kompetens,

–          Det råder brist på pålitlig ”rating” av företag inom sektorn, och det saknas tillförlitlig statistik vilket också bidrar till svårigheten för småföretag att få krediter,

–          Företag inom denna sektor har ofta immateriella tillgångar (upphovsrätt) som inte avspeglas i den ekonomiska redovisningen.

Dock förefaller det nu trots allt synas ett litet ljus i tunneln. Även om flera talare fortfarande framhåller behovet av relevant statistik, politiskt erkännande, behovet av exportinriktade stöd, hitta lösningar på upphovsrättsliga frågor etc. så pekade flera även på några mer positiva utvecklingstendenser. Flera medlemsstater har nu tagit fram omfattande policys för den kulturella och kreativa sektorn(Finland, Nederländerna och Danmark nämndes särskilt), inkluderande hela den s.k. värdekedjan, även om skillnaderna mellan medlemstaterna är stora. Andra positiva tecken är ökad politisk medvetenhet, tydligare utpekande av sektorn i olika EU-stödprogram, inkluderandet av sektorn i breda exportstrategier samt en kraftig ökning av olika ”clusters” och ”hubs” inom sektorn.

När det gäller frågan om möjlig EU-finansiering gjordes presentationer av personer från DG Culture, DG Enterprise och DG Connect där förutom strukturfonderna även programmen Kreativa Europa, Horizon2020, COSME, Erasmus+ och Connecting Europe Facility omnämndes.

EU-finansiering kan naturligtvis inte lösa de finansieringsproblem som sektorn möter men kanske kan en kombination av ekonomiskt stöd (för att minska risk) och utbildningsinsatser bidra till att öka kunskapen om sektorn och de villkor som dess företag verkar under. Det finns naturligtvis en mycket nära koppling mellan utvecklandet av denna sektor, den ökade digitaliseringen och utvecklingen av ICT-sektorn som helhet. Flera av talarna pekade också på just den kopplingen och efterlyste fler samordnade insatser.

Den kulturella och kreativa sektorn hör till de områden som nu växer procentuellt sett snabbast. Den består i huvudsak av små, medelstora och mikroföretag och kan sannolikt spela en roll när det gäller målet om ökad sysselsättning för unga. Det är också en sektor där SE har goda konkurrensförutsättningar. Det finns fortsatt ett antal problem/hinder för sektorns utveckling men tecken finns, inte minst i kommissionen, på ett ökat tvärsektoriellt perspektiv som möjliggör såväl finansiering från andra politikområden som att åtgärder inom dessa områden beaktar de särdrag som gäller för den kulturella och kreativa sektorn. Förhoppningsvis kan dessa tidiga tecken befästas och därigenom skapa förutsättningar så att sektorns potentiella bidrag till ekonomisk tillväxt och sysselsättning också får reellt genomslag, samtidigt som målsättningarna i fördragets kulturartikel också kommer till uttryck genom mer konkreta resultat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *