Brittisk scenkonst varnar för kollaps

kl. av | Taggar: , , , , , , , , , , ,
Foto: Shakespeare’s Globe

Efter tio veckors brittisk lockdown blir det allt tydligare att kulturen är en av de sektorer som slås hårdast av krisen. Värst drabbad är scenkonsten. Museer och gallerier har börjat planera för ett försiktigt återöppnande med ett kontrollerat flöde av besökare, men teatrar, opera- och konserthus har svårt att se någon ljusning i år. Många har räknat på hur de kan anpassa sig till regeringens regler för social distansering – minst två meters avstånd mellan åskådarna, i alla riktningar – och kommit fram till att det skulle innebära en maximal beläggning på runt 15 procent. För de flesta scenkonstinstitutioner, som i låg utsträckning får statligt eller regionalt stöd och i vanliga fall går runt på sin biljettförsäljning, är det en ekonomisk omöjlighet.

De senaste veckorna har varningsropen kommit slag i slag. Flera regionala teatrar har redan försatts i konkurs och ytterligare tusen av landets teatrar menar att de kommer att gå samma öde till mötes inom några månader. Shakespeare’s Globe i London, replikan av den ursprungliga 1600-talsteatern som likt bland annat Vasamuseet i Stockholm finansieras helt av biljettintäkter, kommer att behöva stänga om teatern inte omgående får statlig hjälp.

Foto: The Royal Opera House

I förra veckan skickade de tre flaggskeppen National Theatre, Royal Shakespeare Company och Royal Opera House ett öppet brev till parlamentets kulturkommitté om att de och många andra är i behov av akut hjälp för att undvika vad de kallar en total kollaps av brittisk scenkonst. ”Förlorar vi vår scenkonstkultur på så bred front, förlorar vi den för gott”, sa Greg Doran, konstnärlig ledare för Royal Shakespeare Company, som har tappat 95 procent av sina intäkter de senaste månaderna. Operahuset i Covent Garden, hemvist för både Royal Opera och Royal Ballet Company, är landets näst största arbetsgivare för kulturutövare, efter BBC.

I brevet till parlamentet vädjar scenkonstinstitutionerna om ett åtgärdsprogram i fyra punkter; stöd eller lån för att klara den akuta krisen, förstärkt stöd till frilansare, ytterligare skattelättnader för teatrar och en förlängning av de statliga subventionerna för permittering av personal. Alla landets teatrar har i dagsläget permitterat merparten av sina anställda. Den brittiska kulturministern Oliver Dowden har sagt att han är väl medveten om de stora utmaningarna och har utsett en grupp experter (”cultural renewal taskforce”) som ska se över hur kultursektorn ska kunna hjälpas igenom krisen.  

The Royal Shakespeare Theatre i Stratford-upon-Avon, där ambassaden var inblandad i ett stort svensk-brittiskt samarbete som skulle haft premiär i sommar. Foto: David Tett

Även ambassadens kulturverksamhet har påverkats mycket av scenkonstens totala nedstängning eftersom vi inför 2020 var inblandade i ovanligt många scenkonstprojekt. Naturligtvis påverkas alla kulturprojekt kraftigt av pandemin, men stora teater-, dans- och musiksatsningar är svårare att omvandla eller skjuta upp än vissa andra projekt. Ett av teaterprojekten, som ambassaden varit inblandad i sedan ett och ett halvt år, var ett stort svensk-brittiskt samarbete med just Royal Shakespeare Company. Pjäsen Decameron 2020 (löst baserad på Boccaccios Decamerone, vilket känns nästan kusligt aktuellt nu!) riktar sig till en ung publik, skulle regisseras av Mattias Andersson och ha premiär i Stratford-upon-Avon i juli. Det är idag osäkert om projektet kan genomföras vid ett senare tillfälle, bland annat för att skådespelarna är ungdomar från olika delar av England.

Den nordiska teaterfestivalen New Nordics, där bland annat Lisa Langseths pjäs Kvinnan som förvandlades till ett träd skulle få sin brittiska premiär, fick ställas in bara två dagar före öppningen i mars. Festivalen hade fått stöd från alla de nordiska ambassaderna i London och flera brittiska och nordiska myndigheter. Vi håller nära kontakt med arrangörerna och hoppas att festivalen kan genomföras i slutet av året eller under 2021.  Flera andra projekt har ställts in, som den planerade brittiska turnén för svenska Andersson Dance och Scottish Ensemble i maj, en stor svensk konsert på Edinburgh International Festival i augusti och musikalen om Pippi Långstrump som skulle ha spelats på flera scener i landet under året.

I ljuset av allt detta får vi ändå glädjas åt att ett av årets teaterprojekt, den nyskrivna dramatiseringen av Ingmar Bergmans Persona på Riverside Studios, kunde spelas enligt plan i januari och februari. Dessutom möjliggjorde ambassaden att en enmansföreställning om Pippi Långstrump kunde spelas in och visas online på Pippis 75-årsdag, med strålande publiksiffror. Ytterligare ett stort svensk-brittiskt teaterprojekt är planerat att ha premiär i Londons West End i slutet av året. Det är osannolikt att den tidsplanen håller, men vi hoppas att pjäsen kan sättas upp nästa år istället. Låt oss hoppas att flera av våra projekt kan genomföras senare, så att 2021 kan bli det scenkonstår vi trodde att 2020 skulle vara.

The Yard Theatre i London, där vi fortfarande hoppas att den nordiska teaterfestivalen New Nordics kan äga rum. Foto: The Yard

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *