Kulturrådet i Bryssel följer Pressens gata till Frihetstorget och undersöker vad som görs på EU-nivå för mediefriheten.
I mitt förra inlägg skrev jag om statsliknande symbolik för EU och i Bryssel finner man ett symboltungt kvarter värdigt en stat som just fått sin självständighet. ”Frihetskvarteret” minner om den belgiska kampen för självständighet från den nederländska monarkin som inleddes 1830, där den tändande gnistan kan sägas ha varit uppförandet av operan Den stumma från Portici (om någon nu undrat om kulturens kraft). Den nya belgiska staten som följde på detta byggde på liberala principer och med en förhållandevis stark tryckfrihet tog sig flera frispråkiga skribenter, som Karl Marx och Victor Hugo (som faktiskt bodde i kvarteret), sin tillflykt dit för att kunna fortsätta verka.
”Frihetskvarteret” (Le Quartier des Libertés/Vrijheidswijk) ligger centralt, men ändå undangömt, och struktureras kring ”Frihetstorget”, utifrån vilket fyra gator går, symboliskt nog benämnda efter de på den tiden fyra grundlagsfästa friheterna – religions-, församlings-, undervisnings- och tryckfriheten. Rue de la Presse/Drukpersstraat leder passande nog rakt från ”Frihetstorget” till det federala parlamentet.
Den svenska tryckfrihetsförordningen går ännu längre tillbaka i historien än den belgiska självständigheten – den antogs redan 1766. Bland annat ingick i förordningen rätten att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar.
Den 23 till 25 mars i år höll EU-kommissionen den första upplagan av European News Media Forum (virtuellt på grund av covid-19-pandemin) där fokus låg på journalisters säkerhet, men även deras möjligheter att kunna verka och ta del av information, inte minst nu under pandemin. Så över 250 år efter den första svenska tryckfrihetsförordningen är detta fortsatt en fråga värd att diskutera.
Men förstås har även nya frågor om journalisters villkor uppkommit sedan 1700-talet, t.ex. journalisters säkerhet på nätet. Kommissionen kommer under året att presentera en rekommendation om just journalisters säkerhet, som handlar om deras rapporteringsvillkor, utsatthet för virtuella och fysiska hot samt situationen särskilt för kvinnliga journalister och journalister som representerar eller rapporterar om minoriteter. Det finns många anledningar att oroa sig för journalisters situation och i förlängningen mediefriheten.
Att kommissionen tar detta på stort allvar blev tydligt då hela tre kommissionärer (Thierry Breton, Helena Dalli och kommissionens viceordförande Věra Jourová) gjorde inlägg under nyhetsmedieforumet. En presentation gjordes även av den svenska regeringens uppdrag till utredning om bland annat det straffrättsliga skyddet för journalister och andra personer som på ett jämförbart sätt utövar sin yttrandefrihet.
Kommissionen vill även med hjälp av en särskild expertgrupp ta sig an problemet med rättegångsmissbruk mot journalister (så kallade SLAPPs – Strategic Lawsuits Against Public Participation). Det finns också flera EU-stödda projekt för att stärka mediefriheten och här är även Europaparlamentet högst engagerat. I den nya omgången av Kreativa Europa, EU:s program för de kulturella och kreativa sektorerna, kommer för första gången även insatser för ett fritt, diversifierat och pluralistiskt medielandskap att ingå. Medlemsstaterna i rådet antog även i höstas slutsatser om mediefrihet och -mångfald.
Varför görs då så mycket på EU-nivå för mediefriheten? I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastslås att var och en har rätt till yttrandefrihet samt att mediernas frihet och mångfald ska respekteras. Detta är ett ständigt pågående arbete.
Också i andra multilaterala samarbeten i Europa, som Europarådet och OSSE står mediefriheten högt på dagordningen – Sverige innehar för närvarande ordförandeskapet i OSSE och kommer under detta bland annat att prioritera just yttrande- och mediefrihet. Och Unesco har till och med en pressfrihetsdag – den 3 maj.
Många initiativ alltså, men också många utmaningar och uppenbarligen fortsatt stort behov av diskussion. För den särskilt intresserade kan man börja med att i efterhand kolla på European News Media Forum här.