Ett nytt europeiskt Bauhaus fortsätter: priser, piloter och svensk samordningsinsats (samt en nästan jätteny stad)

kl. av | Taggar: , , ,

EU-kommissionens initiativ om ett nytt europeiskt Bauhaus för att stärka estetiska, sociala och kulturella värden i den gröna omställningen har väckt stort engagemang. Nu när nästa fas närmar sig ska man på svensk nivå öka samordningen för att ge bra förutsättningar för svenska aktörer att bidra.

Bild inifrån Musée L.
Häftig brutalism i Musée L, Louvain-la-Neuve. Dåtidens framtid.

Jag har tidigare skrivit om ett nytt europeiskt Bauhaus här och här. Det är ett kommissionsinitiativ som är särskilt kul att följa, då man har vågat gestalta hela processen utifrån ett designtänkande. Man är öppen med att man inte helt vet vart det hela kommer att ta vägen – det beror på de inspel man får från alla de engagerade aktörer som finns runt om i Europa.

Därför inleddes en samskapande process i början av 2021, där man öppnade för inspel kring hållbarhet, inkludering och estetik, och hittills har man fått fler än 1 500 bidrag på initiativets hemsida – intresserade kan fortsätta att skicka in synpunkter till slutet av juni.

Nu börjar det bli dags för genomförandefasen, med bland annat pilotsatsningar. Den avslutande fasen inleds 2023, då erfarenheter och goda exempel ska spridas inom och utanför EU – lagom till det svenska EU-ordförandeskapet alltså!

Och i Sverige har regeringen nu beslutat att ge Boverket i uppdrag att koordinera Sveriges deltagande i initiativet, med syftet att ge bra förutsättningar för Sverige och svenska aktörer att bidra och att ta del av de satsningar som aviseras. Det är bra, inte minst då den öppna och nästan organiska processen kan innebära lite utmaningar i planeringen av deltagandet från medlemsstaterna.

I ett nytt europeiskt Bauhaus ingår också ett pris – till nomineringsstoppet den 1 juni fick man in fler än 2 000 projekt och koncept. Från och med i dag och till och med den 18 juni kan de som senast den 31 maj blivit bauhausnyhetsbrevsmottagare rösta – sedan tar en jury över och vinnarna i de olika kategorierna kommer att tillkännages efter sommaren.

För att riktigt kunna känna av gestaltningens betydelse för våra livsmiljöer åkte jag för några veckor sedan till vallonska Louvain-la-Neuve, som kanske inte kan tävla med Brygge i att dra till sig turister, men som ändå är ett riktigt intressant besöksmål. Staden är nämligen jätteny (relativt sett). I slutet av 1960-talet började man bygga staden för att där kunna härbärgera det franskspråkiga katolska universitet som tidigare varit placerat i ”gamla” Louvain (”Leuven” på nederländska) i det nederländskspråkiga Flandern. Bakgrunden till detta är väl värd att kolla upp för den som är intresserad av språkpolitik!

Louvain-la-Neuve är alltså helt ett barn av den tidens stadsplanering, där man till exempel ville separera livsmiljöerna från motortrafiken – bilarna har förvisats till underjorden. Så det är som en stor tegelby, med brutalistiska monoliter. Det var framtiden då – hur ser den ut i dag?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *