I går var det Europadagen, den 9 maj, och då arrangerades avslutningseventet för Konferensen om Europas framtid, genom vilken flera förslag från medborgarna lett till rekommendationer om framtida åtgärder inom EU, däribland för medierna och kulturen.
© Europeiska unionen 2022 – Europaparlamentet
Konferensen om Europas framtid är egentligen ett mycket stort antal möten och online-aktiviteter som har pågått i ett år för att ge EU-medborgarna möjlighet att diskutera EU:s utmaningar och ge konkreta inspel till vad som bör göras framöver.
Jag har i tidigare inlägg följt konferensen, i vilken medborgarna mött företrädare för EU-institutionerna och även nationella arrangemang har genomförts. I Sverige har över 130 sådana arrangemang hållits, både fysiskt och online.
Genom alla dessa möten har ett antal konkreta rekommendationer vaskats fram utifrån de mer än 18 000 förslag som inkommit på webbportalen för konferensen.
På kulturområdet handlar det bland annat om att förbättra utbytesmöjligheterna, att göra just Europadagen till en röd dag i hela EU, att stärka ett nytt europeiskt Bauhaus och att införa en rättslig status på europeisk nivå för kulturarbetare.
På mediesidan handlar det bland annat om att införa den europeiska mediefrihetslagstiftning för vilken kommissionen snart väntas lägga ett förslag, att bekämpa desinformation och mediemonopol, främja kvalitetsjournalistik och uppmuntra medieaktörer att utöka bevakningen av europeiska frågor.
Den stora frågan är nu vad som kommer att hända med rekommendationerna. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har lovat att snart återkomma med besked – vissa förslag håller redan på att genomföras, visst kan göras inom ramen för nuvarande fördrag (vilket är ungefär som EU:s grundlag) och visst skulle kräva en hel fördragsändringsprocess, vilket vore en väldigt stor sak.
Men den senaste tiden har också mycket visat sig vara möjligt.