Falsk nyhetsspridning kring Covid-19 i Sydafrika

kl. av | Taggar: , ,
Digitally Yours Curbing Fake Facts

Ambassadens praktikant Helin Bäckman Kartal skriver om ett ämne som engagerar henne: falska nyheter.

Praktikterminen på Svenska ambassaden i Pretoria var tänkt att vara i fem månader, men tog en abrupt vändning i mars då pandemin var ett faktum och Sydafrika gick in i lockdown. Som praktikant var en av huvuduppgifterna att bedriva omvärldsbevakning: att dagligen gå igenom flertalet nyhetssidor och sålla ut vad som är av vikt. Källkritik har varit ett nyckelord genom hela min studietid, och var något som blev allt mer viktigt att lägga fokus på då spridningen av falska nyheter kring pandemin tog fart. 

I en tid som kommit att präglas av innovativa lösningar på grund av den påtvingade distanseringen har den digitala plattformen Digitally Yours vuxit fram, vilket gjort det fortsatt möjligt att bedriva främjandeverksamhet för Svenska ambassaden i Pretoria. Onsdagen 19 augusti sändes det fjortonde avsnittet av Digitally Yours vilket fokuserade på falska nyheter och missinformation. Nyckelfrågor som behandlades i avsnittet var hur människor ser på medier, hur man vet att information är sann, och hur dagens journalistik bedrivs.

Panellisterna Sean Jacobs, grundare av nyhetssiten Africa is a Country och Jonas Nordling, chefredaktör för Dagens Arena, lyfte problematiken kring hur viktigt det är att lyssna på uttalanden från experter och forskare, samtidigt som människor i panik sällan tar sig tiden att tänka kritiskt och faktagranska svaren på frågorna de söker. Jonas Nordling som själv är journalist redogjorde för hur journalister tränas och har verktyg för att granska och bedöma olika källor, vilket inte gemene man har. Sean Jacobs talade i sin tur om Twitter, Facebook och WhatsApp och hur dessa tre olika sociala medieplattformar fungerar i förmedlandet av nyheter. Han menar att Twitter är en plattform där många journalister är aktiva, och att plattformen är uppbyggd så att det ska vara lätt för privatpersoner att kommentera och ge svar på tal. Facebook å andra sidan är uppbyggt av algoritmer. Ditt flöde på Facebook använder algoritmer för att skräddarsy ett personlig flöde med saker den tror du uppskattar. Om dina Facebook-vänner delar falska nyheter så är det sannolikt att du själv kommer få upp dem i flödet. WhatsApp präglas i sin tur mer av kommunikation i slutna grupper, där det som dykt upp i flödet på Facebook ofta delas. I slutna grupper tenderar det att vara svårare att sålla bland vad som stämmer och inte då personer inom den egna gruppen tenderar att lita mer på varandra än på människor utanför. Detta är en del av grogrunden till en ond cirkel som får allt mer fart då en stor andel av dagens nyhetskonsumenter har Facebook som sin huvudsakliga källa till nyheter. 

Sean Jacobs


I Sydafrika såväl som i Sverige har det varit svårt att hindra spridningen inom utsatta grupper, vilket bland annat innefattar människor med underliggande sjukdomar. Något som försvagar det sydafrikanska samhället är det stora antalet HIV- och tuberkulossmittade och fattigdom. Även brister i Sydafrikas infrastruktur  påverkar förutsättningarna för att bekämpa Covid-19. Många, framför allt på landsbygden har inte tillgång till grundläggande samhällsfunktioner. Att förlägga studier online, få tillgång till matpaket, få löpande och aktuella informationsuppdateringar, och att få tillgång till sjukvård har varit stora utmaningar under Sydafrikas nationella utegångsförbud (McDonald, 2020). 

Falska nyheter försvårar kampen mot Covid-19
Samtidigt som effekterna av Sydafrikas restriktioner blev allt mer påtagliga spreds en text som påstod att man man på egen hand kan testa sig för Covid-19 utan någon som helst utrustning. Genom att hålla andan i 10 sekunder bevisas att lungkapaciteten är så bra att man inte kan vara smittad. Råden som gavs i texten påstås ha grund hos japanska läkare samt i från ledningsgruppen på Stanford University. Texten nådde bekanta via mail, och mig personligen via WhatsApp, och den påstods komma från en person som arbetar på en ambassad. Jag hade ingen anledning att inte lita på min vän, och hon hade ingen anledning att inte lita på sin kollega. Att det fanns en person från en ambassad där i ledet gjorde att allt kändes ännu mer säkert. Kort härefter fördömdes texten på många håll i media (se Landsverk, 2020; Dupuy, 2020).

Att förhålla sig till ett överflöd av information
Wasserman (2020) redogör för hur rätten att både få och kunna uttrycka sig samt möjligheten att ta del av åsikter som inte överensstämmer med sina egna har varit viktigt för utvecklingen i Sydafrika sedan 1994. Han menar att sociala medier lagt grunden för kulturen att föra en demokratisk debatt, och hur allt fler successivt involveras. Under 2019 ökade användningen av sociala medier bland Sydafrikas befolkning med cirka 20%, vilket tyder på att allt fler både delar sina åsikter samt tar del av andras. Detta förlopp visar på en demokratisering av åsikter och information som får en positiv klang, samtidigt som det finns en baksida om informationen som delas inte stämmer. Den mängd information (såväl falsk, fabricerad som sann) vi blir matade med i kombination med bristande källkritik, kan bidra till en ojämlikhet på hälsoområdet.

I Sydafrika har spridande av falsk information kring Covid-19 fördömts och kriminaliserats (South African Government, C, 2020).
WHO talar om en stundande infodemi i relation till Covid-19, vilket innebär ett överflöd av såväl korrekt som inkorrekt information (WHO, 2020). Frans (2017) redogör för svårigheten att sålla bland flödet av information i och med att det med högst nyhetspotential tenderar att vara de mest utstickande rubrikerna. Forskning visar på att falska nyheter sprids i större grad än nyheter som är sanna (Wikforss, 2017). 

Falsk nyhetsspridning slår hårt bland utsatta grupper
Falsk nyhetsspridning kring Covid-19 kan leda till felaktig bedömning av risker, vilket kan resultera i en stor hälsofara. Genom att sprida falsk information om självtester och dess effekt kan det leda till att personer som klarar av att hålla andan i tio sekunder ändå kan vara smittade, och därav går runt med en falsk säkerhet av att de är friska. I och med detta kan man vänta sig en ökning av hälsorisker och hälsoklyftor bland grupper i olika delar av samhället (Wikforss, 2017). Sett till en Sydafrikansk kontext så är Covid-19 något som hela befolkningen utsätts för, men som slår hårdast mot de många som har det sämre ställt.

Informationskampanj i Sydafrika



Strategier och utmaningar kring spridning av falska nyheter 
Dias och Sippitt (2020) argumenterar för att många satsningar gjorts på faktagranskning de senaste åren i hopp om att minska spridningen av felaktig information. Ett exempel på detta är att Sydafrikas regering har en sida där de publicerar all information deras faktagranskare gått igenom, där de tydligt lägger ut information om vad som inte överensstämmer med sanningen (South African Government A, B, 2020). Dias och Sippitt (2020) menar att det som främst behövs för att minska mängden desinformation är bättre och mer frekvent kommunikation mellan akademiker som utför forskning och de som utövar faktagranskning. De menar att akademikers arbeten sällan är lättillgängliga för de som granskar fakta då det ibland kan finnas svårigheter att få tillgång till betalsidor med akademiska publikationer.


Wikforss (2017) lyfter hur den sociala kontexten hör tätt samman med såväl kunskap som kunskapsresistens då individer tar till sig kunskap på olika sätt beroende på den värld de vuxit upp i. För den som är uppvuxen i en kontext präglad av korruption kan det vara svårt att skapa tillit till regering såväl som formella system, vilket direkt knyter till det som Statsepidemiolog Tegnell talat om: hur vikten av att skapa ett förtroende är centralt för folkhälsoarbetet i hela världen.

Sydafrika som sedan länge stått inför ekonomiska utmaningar, framför allt efter president Zumas mandatperiod, har inte kapacitet att omgående skapa bättre förutsättningar och infrastruktur. En utbredd skepticism mot regimen har inte lagt grund för tillit, och i kombination med en bristande ekonomi som inte kan göra den skillnad som efterfrågas i utsatta områden finns en risk att skepticismen förstärks. Faktagranskad information publicerad av regeringen kan vara svår att nå ut med, både på grund av brist på tilltro, att det krävs el och internetanslutning för att nå den, och för att den tävlar med övriga artiklar som finns i överflöd på sociala medier.

Det lätt att anta att internets framväxt och all tillgänglighet av information lägger grunden för en demokratisering av information kunskap, men som Wikforss (2017:135) säger så kan det även tolkas tvärt om: ”den som redan har god kunskap i ett ämne kan ha stor nytt av nätet, medan den som saknar kunskap mest riskerar att bli vilseledd”.

Helin Bäckman Kartal, praktikant

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *