Frankrikes nya kulturminister – En stark fanbärare av svensk litteratur

kl. av | Taggar: , ,
Frankrikes nya kulturminister Françoise Nyssen. Foto: Frankrikes Kulturdepartement
Frankrikes nya kulturminister Françoise Nyssen. Foto: Frankrikes Kulturdepartement

I stora delar av Frankrike, i Västvärlden och i Europa andas man nu ut efter en nervpirrande andra valomgång i franska presidentvalet. Emanuel Macron vann en övertygande seger och fick nära dubbelt upp procent av rösterna som huvudkombattanten Marine le Pen. För svenskt vidkommande är den nya presidenten onekligen ett spännande val då Macron har uttalat intresse för den ”svenska modellen” och har byggt bilaterala relationer redan under sin tid som finansminister i Hollandes regering med bl a vår näringsminister Mikael Damberg. Även valet av Françoise Nyssen till kulturminister måste ses som lyckat ur svensk synvinkel. Frankrikes nya kulturminister är född i Belgien med både belgiskt och franskt medborgarskap men har också svenskt påbrå på sin fars sida.

Françoise Nyssen påbörjade en avhandling i molekylärbiologi, bytte inriktning och tog sedan betyg i stadsbyggnad och stadsförnyelse i Belgien. Hon började arbeta i Frankrike inom arkitektur- och stadsbyggnadsområdet men hoppade snart av för att samarbeta med sin far på förlaget Actes Sud. Hubert Nyssen, startade Actes Sud som ett kartförlag som sedermera utvecklades till ett litterärt förlag. Actes Sud har på 40 år blivit ett av Frankrike mest respekterade och största oberoende förlag med ca 200 anställda som idag har köpt upp eller gått samman med en rad andra förlag. Actes Sud var nyskapande då de på 1980-talet gick ifrån den franska traditionen att ha neutrala omslag på sina romaner till att istället välja konstverk som illustrerade texten. Även det fysiska formatet på böckerna (lite högre, lite smalare) och det räfflade omslagspappret gjorde deras böcker lätta att känna igen. Förlaget har även en omfattande utgivning av dramatik inom samlingen ”Papier”.

Hubert Nyssen, som således har svenskt påbrå, började mycket tidigt att intressera sig för svensk och nordisk litteratur.  Först med Stig Dagerman, August Strindberg och Selma Lagerlöf men senare även för en ny generation svenska författare som Göran Tunström, PO Enquist, Torgny Lindgren, Kerstin Ekman, Mare Kandre och Inger Edelfeldt. Marc de Gouvenain börjar översätta PO Enquist och andra svenska författare tillsammans med Lena Grumbach och anställdes av förlaget 1984-2009 som förläggare och ansvarig för den nordiska utgivningen. Efter Gouvenain anställdes norsk-franska Hege Roel-Rousson som ansvarig förläggare för den nordiska utgivningen. Roel-Rousson har varit ansvarig för utgivningen av många svenska samtida författare såsom Jonas Hassen Khemiri, Beate Grimsrud, Johannes Anyuru, Jonas Karlsson, Jan Guillou och Sara Lövestam. Helt klart bildar denna långa rad av svenska författare som har förts ut till den franska läsarkretsen under Françoise Nyssens ledning en stark bro att bygga vidare på inom det svensk-franska kulturutbytet.

Men Françoise Nyssen är inte bara kunnig inom litteratur och stadsbyggnad/arkitektur utan är även musikintresserad och har dessutom suttit i flera urvalskommittéer för det franska filminstitutet CNC. Vilken kulturpolitik som kommer formas under Macron är dock lite för tidigt att säga men områden som lyftes fram under Macrons kampanj var bl a kulturens tillgänglighet; att alla barn ska ha tillgång till kultur i skolan – att biblioteken ska vara öppna på kvällar och söndagar – och att alla 18-åringar ska få ett kulturpass som ska ge access till valfria kulturaktiviteter på t ex museer, teaterar och konsertsalar. Macronkampanjen lyfte också fram vikten av ett levande kulturarv, nya stödformer för konstnärer och kampen för en rättvisare fördelning av upphovsrättsintäkter som gynnar konstnärerna. Sist men inte minst talar inte oväntat den store EU-vännen Macron gärna om att re-vitalisera Europas kulturella identitet och värdegrund.

Låt oss hålla alla tummar för att Frankrikes nya kulturminister Françoise Nyssen får chans att utveckla den nya kulturpolitiken i någorlunda lugn och ro – och gärna med blicken fortsatt riktad mot norr. Och låt oss hoppas att Nyssen får sitta längre än vad hennes tre företrädare (Filippetti, Pellerin och Azoulay) i Hollandes regering var och en fick möjlighet att göra.

 

Mats Widbom

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.