I år är det 150-årsjubileet för det svenska palatset i Istanbul. Byggnaden, som ursprungligen uppfördes för att ersätta den förra ambassaden som förstördes i en av Istanbuls många bränder, inhyser idag Sveriges generalkonsulat. Tomten köptes av Sverige redan 1757 och är den äldsta svenska statliga egendomen utomlands.
Förhållandet mellan Turkiet och Sverige har en unik historisk bakgrund. De första formella relationerna mellan Sverige och det ottomanska riket upprättades redan på 1600-talet. Från 1709 till 1714 vistades Karl XII i det osmanska riket, mestadels i Bender i dagens Moldavien. Kungen skickade flera diplomater till hovet i Konstantinopel för att försöka knyta en allians med sultanen. En permanent diplomatisk närvaro i Konstantinopel inrättades 1735, och 1739 undertecknades ”Alliansen om Fred, Enhet och Vänskap”. Detta var det första politiskt-militära alliansavtalet som det ottomanska riket hade slutit med ett kristet land. Därmed fick Sverige hederstiteln ”Turkiets äldsta vän”.
Idag arbetar generalkonsulatet med att främja svensk kultur, svenska värderingar och att stödja svenska företag på den turkiska marknaden. Dessutom är generalkonsulatet starkt engagerat i att samarbete med det turkiska civilsamhället på områden som yttrandefrihet, rättsstatsprincipen och jämställdhet.
Redan när jag påbörjade min tjänst 2019 började vi diskutera hur vi skulle kunna fira byggnadens kommande 150-årsdag. I en av böckerna om palatset nämns att det invigdes med en glimrande bal som det ”länge talades om i den europeiska pressen”. Om detta är sant har vi inget bevis för, men det var uppenbart att vi behövde göra något alldeles speciellt.
Byggnaden, som ligger belägen på en av de bästa tomterna på Istiklal-avenyn i stadsdelen Beyoglu i centrala Istanbul är väldigt uppskattad av allmänheten. Byggnaden är inbäddad och omringad av sina stora träd och gröna trädgård. Konsulatets besökare imponeras av husets fina historiska interiörer.
Hur firar man ett palats? Vi visste att vi ville sätta byggnaden i centrum, och attraherades av tanken att låta palatset själv blir huvudattraktionen. Vad skulle hända om man förvandlade själva palatset till ett konstverk? Därifrån kom idén att bjuda in konstnären och kompositören Carl Michael von Hausswolff.
von Hausswolff har i mer än tjugo år arbetat med platsspecifika rumsliga gestaltningar med hjälp av ljus och ljud under förnamnet RED. I dessa verk som genomförts i bland annat Chicago, Chang Mai, Moskva, Kaliningrad och på olika platser i Sverige har han lyckats förskjuta och framhäva nya och intressanta, subjektiva och dolda meningar i platser och byggnader genom att dränka dem i rött ljus och fylla dem med elektroakustiskt ljud och musik.
Att von Hausswolff har valt att konsekvent använda färgen röd i dessa verk är för att det är en färg som innehar många olika och glidande associationer, som kärlek, skräck, krig, liv och död och i det här fallet även den turkiska flaggan. För von Hausswolff är det också en färg som förenar människor.
Under en researchresa till Istanbul förra året utvecklade von Hausswolff sitt projekt Red Dream (for Gunnar Ekelöf). von Hausswolff hade inspirerats av Ekelöfs diktverk Diwan över fursten av Emgión som Ekelöf skrev under några intensiva dagar i Istanbul 1965. Ekelöf har själv beskrivit processen med att skriva sitt mästerverk om en kurdisk prins under bysantinsk tid som om det var skrivet av någon annan, som om hans väsen var besatt av en ande. Att hänvisa till Ekelöf i verkets titel gav verket ytterligare en suggestiv och spännande tolkning och något som dessutom också kopplade samman Sverige och Turkiet.
I ett tidigt stadie bjöd von Hausswolff in den turkiska ljud- och bildkonstnären Cevdet Erek för att samarbeta i projektet. Både Turkiet och Sverige har en stark tradition av elektroakustisk musik och vi hade redan påbörjat en process med att koppla samman och utveckla ett utbyte mellan Elektron Musikstudion (EMS) i Stockholm och İTÜ Center for Advanced Studies in Music (MIAM) i Istanbul där också Cevdet Erek råkar vara professor. Under vintern och våren kommer vi att genomföra några studiebesök och hålla seminarier som förhoppningsvis kommer att ligga till grund för ett utbytesprogram för kompositörer av elektroakustisk musik. Så Red Dream (for Gunnar Ekelöf) kan också ses som en del i vårt strategiska arbete med att koppla samman turkiska och svenska konstnärer och institutioner för att skapa meningsfulla utbyten.
Red Dream (for Gunnar Ekelöf) genomfördes under tre nätter i slutet av september. Konstbiennalen som skulle ägt rum samtidigt har senarelagts till 2022 på grund av pandemin och behovet att få uppleva konstverk på det här sättet är väldigt stort. Vi hade över 700 gäster, kulturaktörer, konstnärer, kompositörer, representanter från kultur- och civilsamhällesorganisationer, guvernörer, borgmästare, ambassadörer, generalkonsuler och våra många samarbetspartners. Hela evenemanget var både ett sätt att fira palatset och Sveriges närvaro och vårt arbete i Turkiet men också för att samla och visa uppskattning till många av våra vänner och samarbetspartners.
Vi har också utvecklat projektet med stor hänsyn till Covid-19. Det var till exempel ett krav att alla inbjudna var fullt vaccinerade, vi har också valt att fördela våra gäster över 3 kvällar istället för en, för att kunna hålla social distans på ett bra sätt. Faktum är att vår publik bestod av flera olika grupper: huvudpubliken samlades utomhus i trädgården där de kunde uppleva palatset och höra musiken utifrån. En mindre publik på högst 20 personer åt gången kunde gå in i palatset och uppleva verket tillsammans med konstnärerna. Vi satte också upp högtalare för vår spontana publik som samlades varje kväll vid staketet på Istiklal-avenyn och slutligen live-streamade vi den första kvällen för en digital och internationell publik. Projektet fick stöd från Kulturrådet och ett antal sponsorer bestående av svenska och turkiska företag.
I arbetsprocessen att genomföra Red Dream (For Gunnar Ekelöf), var det speciellt en sak som stimulerade mig personligen, tanken om att tillföra något så pass samtida som elektroakustisk musik i en historisk byggnad. Att förena elsladdar, elektroniska apparaturer och ljus – och ljudanläggning med antika möbler, persiska mattor, kristallkronor och kungaporträtt. Att likställa allt i ett monokromt rött ljus för några kvällar och förvandla huset till ett magnifikt konstverk. Ett konstverk som både anspelade på husets historia men som också blickade framåt.
Mera information finns på projektets hemsida www.reddream.se där vi framöver kommer att länka till en kommande dokumentärfilm om projektet.
En inspelning från vår live-streaming från första kvällen finns här: https://vimeo.com/619901825
Under året har det pågått flera satsningar kopplade till 150-årsfirandet. Förutom Red Dream (for Gunnar Ekelöf) har vi också arbetat med att ta fram en ny bok om det svenska palatset. Historikern Frederick Whitling har djuplodat i arkiv i Sverige och i Turkiet och har skrivit en ny text om byggnadens mångfacetterade historia. Vi hoppas kunna ge ut boken under nästa år.