”Hur kan vi förstå förintelsen idag?”

kl. av | Taggar: , , , , , , , ,

På scenen står en ensam man. Han frågor oss i publiken om individens ansvar att agera mot orättvisor och illgärningar? “Vad kan vi göra? Vad kan du göra? Vad kan jag göra?

Remember This: The Lesson of Jan Karski spelades förra veckan på Shakespeare Theatre i Washington DC, i regi av Derek Goldman och Clark Young, producerad av The Lab (Laboratory for Global Performance & Politics). Den fenomenala skådespelaren David Strathairn (från bland annat Nomadland) gestaltar, ensam på scen, Jan Karskis liv under andra världskriget.

Karski var katolik, uppväxt i Warszawa, och som polsk motståndsman samlade han information och vittnesmål om förintelsen av judar i Polen. Han rapporterade bland annat till den polska regeringen i exil om det han såg i förintelseläger och i Warszawas getto. Innan krigsslutet rapporterade han även till andra aktörer, bland annat till USA:s president Franklin D. Roosevelt. Hans möten med politiker och tjänstemän gav litet resultat och fick honom att senare formulera sig kring individens ansvar att berätta, engagera sig och göra skillnad.  

Karski vittnade om sanningen i en tid då många liv fortfarande hade kunnat räddats. Men det han berättade var så outhärdligt och skrämmande att andra hade svårt att acceptera det han sa. Under åren efter krigsslutet, när skalan av förintelsen blivit känt, påstod många att nazisterna hållit förintelsen hemlig, och att man inte vetat. Men det stämmer inte riktigt. Karski berättade för dem. De lyssnade men trodde inte på hans berättelse.    

Pjäsen om Karskis liv, om mod och individens ansvar, drabbar mig. Jag kommer att tänka på föreställningen Rannsakningen på Orionteatern 2016, skriven av Peter Weiss och regisserad av Nadja Weiss. Båda föreställningarna förhåller sig till förintelsen i en större kontext och pekar på människans förmåga till brutalitet och intolerans. De visar också på teaterns förmåga att gestalta det brutala, det mörka och det som är omöjligt att förstå.  

Jan Karski flyttade senare till Washington och undervisade på Georgetown University. Regissören Derek Goldman är en av grundarna till The Lab på universitetet, och inom ramen för undervisningen använder man nu Karskis erfarenheter och eftermäle som plattform att tänka kring sitt eget ansvar. För vad är det vi får berättat för oss idag som vi inte kan tro på? Vilka kränkningar och brott väljer vi att blunda för?

Samtal efter föreställningen Remember This. Foto: Helene L Pousette.

Teaterföreställningen på Shakespeare Theatre avslutades med ett samtal med publiken. En en äldre herre säger: ”Vi är så gamla vi som sitter här. Vad kan vi göra?”. Och en ung man svarar: ”Många av oss unga har kunskap om förintelsen men vi är avtrubbade. Vi behöver konsten för att känna, bli upprörda eller provocerade”.

De närmsta åren planerar ambassaden i Washington ett samarbete med The Lab, Dramaten och Earth Commons på Georgetown University kring performance-verket We Hear You baserat på Greta Thunbergs internationella tal.

Helene Larsson Pousette, Washington DC

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *