
Jag ser skärningspunkten mellan kultur och demokrati som ett avstamp i mitt nya uppdrag som Kulturråd. Mitt fokus kommer vara på att identifiera ömsesidigt intresse och verka för kontaktskapade, inte minst långsiktigt. Uppmuntra till möten och samarbete, skapa och utveckla olika modeller för kulturutbyte och residens.
Jag vill, genom konst och samtal, lyfta frågor som demokrati, jämlikhet, hållbarhet, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
Jag är övertygad om att konsten och kulturen är oöverträffad på att skapa empati, förståelse och nyfikenhet, och att den kan bryta barriärer mellan människor, och även inom människor.
Desto större var min glädje över att ett av de största stora projekten att arbeta på denna nya post Washington, DC blev pjäsen Seven. Redan 2007 togs initiativet till pjäsen togs just här i denna stad, av Vital Voices och dramatikern Carol Mac. Nu återvände den till sin ”hemstad”.
Och just den pjäsen öppnade jag min internationella gästspelsscen c/o Stockholms Stadsteater med i september 2009, så cirkeln slöts även för mig, på ett personligt plan.
Seven är en dokumentärpjäs skriven av sju olika dramatiker om sju kvinnorättskämpar från hela världen. Under de åren som har passerat har Seven gjort en helt makalös resa över världen– i ett unikt producerat koncept av Hedda Kraus Sjögren, stöttat av bla Riksteatern och Svenska Institutet. Hedda låter beslutsfattare och opinionsbildare agera/läsa rollerna i pjäsen, och varje framförande görs av en ny ensemble, kopplade till lokala kvinnorättsfrågor och organisationer på varje ort.
28 länder och 20 språk senare – inklusive Afghanistan och Natos högkvarter – rollerna har gestaltats av politiska ledare och NATO- generaler, men även av stjärnor som Meryl Streep. Nu ska arbetet med Seven nu bli en dokumentärfilm producerad i USA, kallad The Power of Seven. Se trailern för filmen här: https://youtu.be/F32s4dx9CnU
Seven är ett fantastiskt exempel på Cultural diplomacy där svenska utlandsmyndigheter samverkar med lokala organisationer och beslutsfattare för att flytta fram positionerna vad gäller kvinnorättsfrågor där gräsrötter, aktivister och makthavare kommer i dialog, på ett unikt vis. http://www.sevenwomen.se/news/reclaiming-the-role-of-arts-stimulating-social-change-through-theatre
I Washington hölls ett tre dagar långt, intensivt event – där den dramatiska höjdpunkten var uppsättningen på Marvin Center Betts Theatre på George Washington University.
Sveriges ambassadör Björn Lyrvall deltog i en av rollerna och läste monologen som Marina Pisklakova, aktivisten som startade den första kvinnojouren i Ryssland. Yvonne Akoth, Christina M. Cerna, John Podesta (Hilary Clintons kampanjchef) Susan Stamberg, Tom Wheeler och Colonel Litonya Wilson, alla framstående profiler i USA. Föreställningen möttes av en fullsatt salong, stående ovationer och uppmärksammades också av Washington Post: http://http://www.washingtonpost.com/entertainment/theater_dance/man-of-la-mancha-bound-for-broadway-again/2015/04/28/32e95d9a-edd6-11e4-8abc-d6aa3bad79dd_story.html.
Läs gärna Washington Life:
Dagen efter hölls en open summit på universitetet och man uruppförde därefter Jacobson en helt nyskriven pjäs, kallad Seven DC, baserad på berättelser från kvinnor här och nu, väldigt starkt.
Den tredje dagen hölls ett seminarium på House of Sweden, Catalyzing Social Change: Women, Media and the Arts – om hur konst och media kan skapa förändring, arrangerad av U.S. Institute of Peace. Carol Mac beskrev det som att ”publiken lyfter från sina platser, blir en del av någon annans liv som levs någon annanstans för en stund, för att sedan återvända till sina verkligheter”.
Kan teater förändra världen? Ja, absolut!