Konstnärlig frihet och skapandets villkor i fokus vid EU-konferens i Umeå

Det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd bjöd den 16-17 februari in omkring 140 kultur- och kulturpolitiska aktörer från (och utanför) EU till konferensen Free to Create för två dagar i skapandets tecken, med den konstnärliga friheten i fokus.

För flera av deltagarna, från europeiska kulturministerier, EU-institutionerna i Bryssel eller från kultursfären, var Umeå det nordligaste de någonsin varit. Men de fick även andra anledningar att minnas konferensen en lång tid framöver. Fokuset på den konstnärliga friheten ledde till många starka personliga berättelser och en påminnelse om världen utanför och de utmaningar som finns för konstnärer såväl på hemmaplan som längre bort.

Den starka svenska prioriteringen av konstnärlig frihet under rådsordförandeskapet blev tydlig redan i början, när Sveriges kulturminister, Parisa Liljestrand, gav ett inledningsanförande om vikten av det fria skapandet och av att se till att de som arbetar med konstnärlig och skapande verksamhet kan göra det under skäliga förutsättningar Sametingets styrelseordförande, Håkan Jonsson, följde upp välkomnandet och lade till fler samiska perspektiv, där deltagarna redan kvällen innan, vid en kylslagen utomhusmottagning, fått ta del av såväl jojk och berättelser som inblickar i den samiska kulturens villkor i dag.

Urfolksperspektivet fördjupades – och breddades geografiskt – vid en av den första dagens paneler, då bland andra Alexandra Xanthaki, FN:s speciella rapportör på området kulturella rättigheter, och Áslat Holmberg, Samerådets ordförande, diskuterade hur urfolkens röst kan stärkas genom konsten. Andra paneler handlade om stöd till konstnärer på flykt, Glada Hudik-teatern och initiativet Black Lives in Music.

Att konferensen skulle bli en plattform även för ukrainska röster, i ljuset av den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina, var en självklarhet – ukrainska konstnärer och kulturarbetare kämpar i dag för sin frihet, i såväl konstnärligt som i andra hänseenden. Den ukrainska filmaren Olesia ­Morhunets-Isajenko delade med sig av sina erfarenheter till publiken och pratade om hur ukrainarna går på bio under brinnande krig också som en motståndshandling.

Också Vladyslav Berkovski från den ukrainska kulturstiftelsen gav insyn i det ukrainska kulturlivets nya verklighet och vikten av att sprida ukrainsk kultur också i övriga EU blev uppenbar. Han var i ett samtal, lett av Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin, om vems konstnärliga frihet vi egentligen pratar om när vi pratar om konstnärlig frihet. Från England och Kanada gavs perspektiv från myndigheter där kulturpolitiska satsningar på olika typer av mångfald är en självklarhet och ses som del av en mer “positiv” konstnärlig frihet.

Med konferensen ville det svenska ordförandeskapet visa på att konstnärlig frihet är en del av konstnärers arbetsvillkor, man kan inte skapa utan den friheten. Men för att ge en bredare bild av konstnärers arbetsvillkor gavs inblickar från arbetet i en expertgrupp, en så kallad OMC-grupp, på europeisk nivå om just konstnärers arbetsvillkor. Gruppen består av medlemsstaternas experter och vrider och vänder på frågor om försäkringssystem, utbildning, skälig ersättning, konstnärlig frihet och annat, för att kunna ge rekommendationer till EU-nivån och medlemsstater i hur man kan främja skapandet. För att få inblickar direkt från fältet hade även artisten Linnea Henriksson bjudits in och hon bjöd på sina erfarenheter kring hur svårt det kan vara att få vardagen och ekonomin att gå ihop – också som en av Sveriges mest spelade artister. På kvällen bjöd hon även deltagarna på ett framträdande med några av sina låtar.

Artisten Linnea Henriksson och Amanda van Rij, nederländsk deltagare i OMC-gruppen om konstnärers arbetsvillkor, diskuterade konstnärers villkor, från konstnärlig frihet till hur man ska kunna få ihop vardagen. © Johannes Frandsen/Regeringskansliet

Den andra dagen gick i de kulturella och kreativa branschernas tecken. Deltagarna fick inblickar i europeiska satsningar, som ett nytt europeiskt Bauhaus och kunskaps- och innovationscommunityt för kulturella och kreativa branscher och en videohälsning från kommissionär Mariya Gabriel, som med sitt ansvar för både forskning och kultur har bidragit till att kulturen fått mycket större plats i europeiska forskningsrelaterade satsningar. Men också gestaltningsfrågor, dataspel och den nya svenska strategin för kulturella och kreativa branscher kunde lyftas under dagen, vars musikaliska höjdpunkt blev musikstuderande Pavel Lindegrens rätt så hårda och rejält distade morgonframträdande, där han gav sin tonsatta tolkning av konferensens tema och dess värdstad.

Under tillbakaresan ner till Bryssel var det flera europeiska kollegor som uttryckte hur tagna de varit över de berättelser som framkommit och hur imponerade de var över den mångfald av röster från olika bakgrunder som samlats där uppe i det för dem nordligt avlägsna Umeå.

Mer information om konferensen samt inspelningar från plenarsessionerna finner du här.