Begreppet ”the creative industries” möttes av viss skepsis när det etablerades i Storbritannien på 90-talet. Långt ifrån alla konstnärer och kulturaktörer ville bli hopbuntade och betraktas som del av ett kollektiv. Inte heller ville de se sig som företrädare för en näring. Trots det började termen användas, främst för att beslutsfattare och politiker skulle kunna definiera vitt skilda kulturaktörer som en samlad bransch. Det ledde även till att brittiska kulturutövare organiserade sig inom ramen för bland annat Creative Industries Federation, idag Creative UK, och i takt med att samarbetet utvecklades kunde de föra fram sina gemensamma intressen. Idag är det få britter som inte vet att kulturella och kreativa näringar är Storbritanniens snabbast växande bransch och att den årligen bidrar med över 115 miljarder pund till den brittiska ekonomin (motsvarande omkring 1 400 miljarder kronor). Det gör sektorn till den näst största i landet efter finanssektorn.
I definitionen av kreativa näringar, eller ”the creative economy”, inkluderar britterna inte bara områden som musik, design, arkitektur, mode, film, tv, spel, litteratur, bild- och scenkonst, utan även viss turism och besöksnäring. Londons borgmästarkontor har i tio år använt sig av sloganen ”Vad solen är för Spanien, är kulturen för London”. Engelsmännen vet att Londons ställning som ett av världens mest besökta turistmål i hög utsträckning vilar på stadens teatrar, musikalscener, museer och konserthus.
Britterna är också väl medvetna om Storbritanniens och Londons betydelse för andra länders kreativa näringar. Inflyttningen av utländska kreativa aktörer och företag är långt större än från de flesta andra branscher, och anses dessutom bidra till landets attraktivitet. Inte minst svenska kulturaktörer ser den brittiska marknaden som en plattform för internationalisering och export. Det är ingen slump att ABBA valde London för lanseringen av sin comeback, eller att svenska bokförlag, musik- och spelbolag, modedesigners, gallerier och film- och tv-produktionsbolag fortsätter att etablera sig här även efter Brexit. Ambassaden är ständigt inblandad i lanseringar av nyetablerade svenska kulturella verksamheter i Storbritannien.
Många länder har inspirerats av hur brittiska kulturaktörer har organiserat sig, och av de satsningar som den brittiska regeringen, myndigheter och stiftelser har initierat de senaste årtiondena. Så även Sverige. I november 2021 tillsatte den svenska regeringen, enligt ett förslag från utredningen om kulturens återstart, en ny utredning för att föreslå en nationell strategi för utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna. Det gladde mig att den särskilda utredaren Tobias Nielsén kontaktade mig i våras. Nielsén, som har lång erfarenhet både som verksam och sakkunnig inom kulturella näringar och som länge har haft ögonen på hur britterna arbetar på området, ville inom ramen för utredningen besöka London för att fördjupa sig i frågan.
Vi satte ihop ett fullspäckat besöksprogram inför Tobias Nielséns resa. Vi anordnade ett rundabordssamtal på det svenska residenset med representanter från British Council och de tongivande innovationsstiftelserna Innovative UK och Nesta PEC. Det blev ett inspirerande samtal om allt från kulturens ekonomiska villkor till dess betydelse för samhället, men också om kultur som soft power på den internationella arenan – ett område som Storbritannien har arbetat aktivt med i årtionden.
Tobias Nielsén och Loren King (DCMS) på väg över den berömda innergården mellan departementsbyggnaderna på Parliament Street. 
Ambassadens årliga middag för brittiska översättare av svensk litteratur.
Vi besökte det brittiska kulturdepartementet DCMS där vi fick träffa Loren King, chef för avdelningen för kreativa näringar som i sommar publicerar en uppdaterad strategi för sektorn. Jag har sällan sett två så samspelta personer på ett möte; inga onödiga förklaringar behövdes när utredarna Nielsén och King diskuterade möjligheter, svårigheter och tänkbara strategier för kulturella och kreativa näringar i sina respektive länder.
Vi mötte även många svenska och brittiska kulturaktörer på plats i London. Både Nielsén, som till vardags är förläggare och vd för bokförlaget Volante, och jag tillbringade mycket tid på London Book Fair där rättigheter för svenska böcker säljs till hela världen. Nielsén deltog dessutom i ambassadens traditionsenliga middag för brittiska översättare av svensk litteratur, ”ett utmärkt exempel på hur internationaliseringen och exporten av svensk kultur kan stärkas lite under ytan”, som han uttryckte det.
Vi besökte ”Swedish-British Games Connect”, ett möte mellan svenska och brittiska spelbolag och kreatörer anordnat av Svenska Handelskammaren under den pågående London Games Festival. Sista kvällen, efter en svensk bokrelease, åkte vi åt olika håll; Nielsén till West End för att se ytterligare ett exempel på svenska kulturella och kreativa näringars närvaro i London – musikalen & Juliet, producerad av och baserad på musik av Max Martin – och jag till ett evenemang med Liv Ullmann som var på plats i London för öppningen av British Film Institutes stora Ullmann-fokus som dominerades av svenska filmer regisserade av Bergman och Troell.
Det blev en vecka med fullt fokus på svenska kulturella och kreativa näringar – som så många veckor här i London. Tobias Nielsén åkte hem med ny inspiration och konstaterade att vi svenskar har en del att lära från Storbritannien, landet som utan rädsla för att verka självgott kallar sig världsledande inom kreativa näringar.
Vi på ambassaden jobbar vidare, och i slutet av maj maxade vi tempot genom att kombinera aktiviteter kring världspremiären av ABBA Voyage med ett kungabesök. Det var mäktigt att stå i ett hörn av den röda mattan utanför den specialbyggda ABBA Arena och se de fyra ABBA-medlemmarna och den svenska kungen och drottningen möta pressen, flankerade av bland andra Zara Larsson som uttalade sig om ABBA:s betydelse för det svenska musikundret och samtida svensk musik.
Den brittiska medieuppmärksamheten kring ABBA Voyage blev massiv och handlade inte bara om premiären utan även om svensk kultur och det svenska samhället. Bevakningen råkade dessutom sammanfalla med att svenska filmer vann några av de tyngsta priserna – inklusive Guldpalmen – på filmfestivalen i Cannes. Britterna må ha utropat sig till världsmästare inom kreativa näringar, men just den veckan hade de en värdig konkurrent i det lilla landet Sverige. Förhoppningsvis kan en kraftfull återstart för kulturen och en långsiktig strategi för utvecklingen av kulturella och kreativa näringar bidra till att Sveriges fantastiska kulturutövare kan fortsätta göra imponerande avtryck, både nationellt och internationellt.
Foton: Elsa Öhlén (1-2), Pia Lundberg (3-6)