Om slovenska småhus och att sprida ordet

kl. av | Taggar: , , , , , , ,

Det samlas mycket kunskap i de expertgrupper som tillsätts av medlemsstaterna i rådet. Hur ska man kunna sprida ordet? Ett exempel från arkitekturvärlden.

Veronika Valk-Siska håller en presentation framför en skärm som visar goda arkitekturexempel.
OMC-gruppsordförande Veronika Valk-Siska presenterar gruppens arbete vid Graz-konferensen
© Building Europe / Jakob Kotzmuth

Jag har tidigare skrivit om hur vi på EU-nivå konkret kan arbeta med kulturellt samarbete, när kulturpolitik huvudsakligen är medlemsstaternas kompetens, och nämnde då att vi tillsätter grupper med medlemsstaternas experter för att diskutera och komma med rekommendationer inom olika områden i den så kallade öppna samordningsmetoden (oftast använder vi den engelska förkortningen OMC – Open Method of Coordination).

OMC-grupperna träffas kanske sex gånger på ett till två år för att vrida och vända på frågeställningar och utbyta god praxis och sedan komma med icke-bindande förslag t.ex. till medlemsstaternas regeringar.

Den ena frågan är i vilken utsträckning regeringarna tar till sig av förslagen. Men OMC-gruppernas resultat är också – eller borde också vara – av intresse även för andra aktörer på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Den andra (och eviga) frågan är således hur man får ut allt bra som man kommit fram till. Det brukar presenteras för oss attachéer i Bryssel och vi och kommissionen gör vårt bästa för att hänvisa till arbetet i andra sammanhang, men det mesta är upp till gruppen själv.

För spridande av ordet kan man ta OMC-gruppen för högkvalitativ arkitektur till förebild. Utöver den obligatoriska rapporten, som gruppen har gjort matnyttig, planeras för en podcast och gruppen kunde även dela med sig av sina perspektiv under en tredagars arkitekturkonferens i Graz (Österrike) och Maribor (Slovenien) i oktober.

Jag hade nöjet att få delta i detta gränsöverskridande arrangemang där man fick insyn i regionala och nationella specificiteter vad gäller allt från småhusarkitektur och universitetsbyggnadsrenoveringar till covidbevis- och munskyddspolicy vid konferenser.

Konferensen började i Graz med allt från breda EU-perspektiv till konkreta exempel på hur italienska insikter kan bidra till mer livaktiga gator på Irland. I Slovenien låg fokus mer på hållbar bebyggelse och jag trodde väl aldrig jag skulle få chansen i min karriär att få så god insyn i slovenska bebyggelsemönster. Det fanns kort skrivet något för både policy- och utövarnivån.

Johan de Walsche håller en presentation framför en skärm med goda renoveringsexempel
Johan de Walsche presenterar goda exempel på renoveringar i Flandern
© Building Europe / Jakob Kotzmuth

Nu under hösten är det just Slovenien som innehar ordförandeskapet för medlemsstaternas samarbete i rådet och det är alltså de som bestämmer stora delar av våra aktiviteter. Slovenerna har velat anta så kallade rådsslutsatser (icke-bindande politiska ställningstaganden som alla medlemsstater ska stå bakom) om just högkvalitativ arkitektur och ett nytt europeiskt Bauhaus (som jag skrivit mycket om tidigare). Till dessa rådsslutsatser, som ska godkännas av ministrarna i slutet av november innan de får möta världen, har vi kunnat ta inspiration från just OMC-gruppen och bidra till att dess ställningstaganden ”lyfts upp” till den politiska nivån.

Det är ett intressant växelspel mellan den politiska nivån och expertnivån i vårt kultursamarbete i EU. Experterna i OMC-grupperna nomineras av regeringarna, men experterna ska sedan inte representera någon annan än sig själva – de kan tas från Regeringskansliet, myndigheter, regional förvaltning eller civilsamhälle och får, till skillnad från oss attachéer i rådsarbetet, inga instruktioner inför mötena. Men alla tar förstås med sig sina nationella erfarenheter och att få ihop en rapport, även om den är opolitisk, är ofta ett gediget förhandlingsarbete.

Ibland kan jag känna att man i EU-sammanhang är väldigt generös med att kalla folk ”experter” (jag som väldig generalist har ofta oförtjänt fått den titeln), men till OMC-gruppen för arkitektur skickade Sverige riktiga experter – riksarkitekten Helena Bjarnegård och Kieran Long, överintendent på Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes).

Experterna i OMC-grupperna gör stora insatser med små medel och än svårare har det blivit under pandemin, då man inte kunnat mötas fysiskt. Men många bra rapporter har det blivit och de förtjänar att spridas mer. För den intresserade kan man hitta flera rapporter här om allt från hållbar kulturturism och jämställdhet i kulturlivet till digitaliseringens möjligheter. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *