Pengar, publik och partiskhet i fokus för BBC:s nya vd

kl. av | Taggar: , ,
Tim Davie, ny vd för BBC. Foto: BBC

Gästbloggare: Sofia Lundström, kulturhandläggare vid svenska ambassaden i London.

I Storbritannien närmar sig slutdatumet för årets andra lockdown. Under årets första nedstängning nådde public service, med BBC:s tv-kanaler och streamingtjänsten BBC iPlayer i topp, nya tittarrekord. Trots detta har BBC haft ett skakigt 2020, och mycket talar för att organisationen kommer att ställas inför stora utmaningar de närmaste åren.

Den 1 september i år tillträdde Tim Davie som ny vd för BBC efter att ha haft olika chefspositioner inom koncernen sedan 2005. Entrén var minst sagt bullrig då hans första besked var att BBC skulle frångå beslutet om att texterna till Rule, Britannia! och Land of Hope and Glory inte skulle sjungas på årets Last Night of the Proms. Att utelämna texterna som hyllar landets koloniala historia, med strofer som ”Britons never, never, never shall be slaves”, var ett beslut som många ställde sig positiva till, inte minst i ljuset av årets Black Lives Matter-rörelse. Davie, samt premiärminister Boris Johnson och kulturminister Oliver Dowden, var dock av åsikten att landet inte ska dölja sin historia, och tre dagar in på sin nya post meddelade Davie att texterna av konstnärliga skäl skulle behållas i programmet.

En högprioriterad fråga för Davie är den om BBC:s opartiskhet, som han menar måste förbättras. Han refererar bland annat till en undersökning som visar att många britter anser att bolaget har ett alltför ensidigt perspektiv som inte enbart kan reduceras till en ”höger-vänster”-fråga. Riktlinjer för hur personal använder sociala medier kommer att skärpas rejält framöver, med motiveringen: “If you want to be an opinionated columnist or a partisan campaigner on social media then that is a valid choice, but you should not be working at the BBC”.

För att BBC bättre ska spegla det brittiska samhället har Davie lovat att säkerställa en större intern representation vad gäller etnisk mångfald, funktionsvariationer, socioekonomisk status och sexuell läggning. Med anledning av detta tog debatten fart då det i oktober rapporterades om att BBC:s nyhetspersonal inte längre skulle tillåtas medverka i offentliga demonstrationer på grund av det partiska ställningstagandet som det, enligt ledningen, skulle kunna innebära. Trots att det inte nämndes explicit, fick brittiska journalister information från BBC-chefer om att förbudet troligtvis även skulle täcka deltagande i exempelvis Prideparader. Kritiken lät inte vänta på sig, och 18 timmar senare gick Davie ut med ett förtydligande om att deltagande i Prideparader är tillåtet för BBC:s anställda så länge det inte finns ett politiskt syfte som skulle kunna få BBC att framstå som partiskt. Prideorganisatörerna i Manchester och London har uttalat stark kritik mot att stöd för hbtq-personers rättigheter över huvud taget skulle kunna klassas som en känslig fråga att ta ställning för.

Gällande deltagande i antirasistiska kampanjer förbjöd BBC tidigare i år sin personal på sportavdelningen att bära Black Lives Matter-märken, med motiveringen att det var ett politiskt ställningstagande. BBC:s ledning har meddelat att Black Lives Matter-demonstrationer troligtvis kommer omfattas av de nya riktlinjerna kring opartiskhet och därmed inte vara tillåtna att delta i för anställda som arbetar med nyhetsrapportering, men hävdar att de nya riktlinjerna ska ses som ett övergripande ramverk och att man kommer bedöma olika situationer från fall till fall.

BBC:s kontor i Salford utanför Manchester, dit stora delar av organisationen har flyttat sedan 2007.
Foto: BBC

En annan diskussion som präglat BBC under året är frågan om finansieringen av public service. I sitt första tal berörde Davie frågan om tv-licens kontra betald prenumeration, något Boris Johnsons regering redan hade fört upp på agendan. Han meddelade att han inte står bakom en sådan övergång, med argumentet att BBC då skulle bli ”som vilket medieföretag som helst” och bara komma en liten del av befolkningen till gagn. Han tillade dock att organisationen måste byta fokus radikalt för att säkerställa att samtliga licensbetalare får valuta för pengarna. Kulturminister Dowden har framhållit att BBC spelat en viktig roll under 2020 års pandemi, men menar samtidigt att många britter utanför storstäderna känner sig exkluderade av mediejätten. Vidare instämmer han i Davies åsikt om att public service måste utvecklas för att vara en fortsatt relevant del av det brittiska samhället under den rådande digitaliseringen, och att Netflix och Amazon Primes framfart kan liknas vid en granat som slagit ner i britternas medievanor.

Frågan om finansiering hänger ihop med förslaget att avskaffa den lagstiftning som gör det brottsligt att inte betala den tv-licens som finansierar BBC:s verksamhet, vilket idag kan leda till böter på upp till 1 000 pund och i förlängning fängelsestraff. En eventuell avkriminalisering skulle göra en obetald TV-licensavgift till en så kallad ”civil debt”, vilket kan jämföras med obetalda hushållsräkningar som inte är olagliga företeelser i sig, men som kan leda till utmätning. BBC själva menar att koncernen skulle förlora drygt 200 miljoner pund årligen om en avskaffning av lagstiftningen blir verklighet. I det fallet uppger Davie att BBC antingen skulle behöva öka sina kommersiella intäkter eller skära ner på antalet anställda. Han har sedan tidigare uttalat en önskan om att reducera antalet välbetalda mellanchefer på grund av en för tung byråkrati inom organisationen. Vissa har sett uttalandet som en fingervisning om vilka nedskärningar som kan bli aktuella, något som förmodligen skulle få stöd från många britter. Under året har flera medier publicerat uppgifter om uppseendeväckande höga löner för vissa av BBC:s chefer och programledare.

BBC har alltså många viktiga frågor att reda ut framöver, både internt och externt. Missnöjet bland den starkaste tittargruppen, personer över 55 år, har stigit enligt den brittiska myndigheten Ofcoms senaste undersökning, och man kämpar med att locka unga tittare; en grupp där tittarsiffrorna har sjunkit med 22 procent under de senaste tre åren. Trots detta behåller BBC en stark position i det brittiska samhället, med färsk statistik som visar att uppskattningsvis nio av tio vuxna britter aktivt tar del av BBC:s utbud varje vecka, samt att andelen internationella tittare har ökat med 13 procent från föregående år. Under årets första brittiska lockdown nådde BBC nya tittarrekord i och med det stora behovet av pålitlig nyhetsrapportering och en ökad efterfrågan på underhållning i den isolerade vardagen. Störst var ökningen hos den unga publiken.

Hur BBC:s format, tittarstatistik och finansiering kommer se ut framöver är svårt att sia om, men en sak är säker: diskussionen om ett av världens mest ansedda mediehus lär fortsätta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *