Premiär för AccessAbility i Peking (äntligen!)

kl. av | Taggar: , , , , , , , ,

Gästinlägg av kulturhandläggare Maja Boellke från Peking.

Zhou Tong, hennes ledarhund och ambassadör Helena Sångeland.

En ung kvinna och en medelålders kvinna står bredvid varandra framför en stor skärm med utställningsloggan på. Den unga kvinnan står till höger och bär en beige kappa, svarta strumpbyxor och röda skor. Den medelålders kvinnan står till vänster och bär en lång vit klänning med brunt mönster på och beigea skor. Mellan dem sitter en beige labrador iklädd en röd väst.


Och så blev det till sist Pekings tur att hålla i öppningen för Svenska institutets fotoutställning AccessAbility. Som vi har väntat!

38 svenska ambassader, mestadels i samarbete med lokala partners, har visat fotografierna. Den 23 april var det äntligen dags för utställningens premiär i Kina. Vi inledde projektet redan 2019, men pandemin kom emellan, allt ställdes in, så vernissagen på Danska kulturcentret i Peking i fredags förde med sig både glädje och lättnad.

Svenska institutets produktion består av 14 porträtt av personer med olika funktionsvariationer. Bilderna är tagna av Markus Marcetic och med porträtten finns en text om varje individ. Vi får bland annat möta 9-åriga Aluspah Brewah som älskar att spela videospel, Laurentsio Pettersson som tycker att människor med funktionsvariation måste få synas mer i media eftersom det förebygger fördomar och Lovisa Söderberg som menar att det visst kan vara besvärligt att vara rullstolsburen ibland, men att det inte betyder att hon är mindre lycklig än någon annan.

Den kinesisk version av AccessAbility-loggan. Det kinesiska namnet av utställningen översätts till “Det här är jag” och valdes tillsammans med kinesiska kollegor på det Danska Kulturcentret.

Logotypen för utställningen. Kinesiska tecken i svart och vitt lodrätt ner till vänster om ett stort orange kinesiskt tecken. Under de kinesiska tecknen står det Access med svarta bokstäver och Ability med orangea bokstäver.


Som många andra ambassader valde vi att producera en lokal del med fotograferade personer i Kina. Till vår stora hjälp hade vi fotografen och journalisten Cong Yan som både tog porträtten och intervjuade deltagarna. Vi var mycket glada över att nästa alla dessa personer också hade möjlighet att delta under öppningen.

Pandemirestriktionerna i Peking har (återigen) lättats upp och det finns i nuläget inga hinder att samla många människor på allmän plats. Under vernissagen närvarade ett 60-tal gäster från media, kinesiska civilsamhällesorganisationer, statliga organisationer, samt internationella organisationer från bland annat FN och Raoul Wallenberg-institutet.  Gästerna fick se och höra ett uppträdande av Tian Yun Kangfu center, som undervisar barn med hörselskada. Vi fick också se ett utsökt dansnummer av Li Hui, som även var med sim deltagare i fotoutställningen.

Li Huis dansframträdande var ett mäktigt inslag under kvällen.

En medelålders man sitter framåtlutat i en rullstol med högra armen framsträckt och den vänstra handen på sitt vänstra knä. Han bär en grå polotröja och gråa kostymbyxor. Han har på sig ljusbruna läderskor. I bakgrunden står en stor skärm med utställningslogotypen på.
Köruppträdande av elever från Tian Yun Kangfu Center.

Åtta stycken barn från 10-13 års åldern står uppradade i två rader framför en stor skärm med utställningslogotypen på. De tecknar teckenspråk. De bär vardagliga kläder i svart, grått, grönt och blått.


Under öppningsdagen hölls en ”Experience Sharing Session”. I panelen satt författaren Yu Tu och egenföretagaren och föräldern Li Xiqi – båda fotograferade i utställningen. Med oss fanns också Peoney som driver en organisation för kvinnor med funktionsvariationer i Peking. Vi var också glada att Mårten Hennés från den svenska utställningen hade möjlighet att vara med över videolänk. Under samtalet diskuterades frågor om fördomar och utmaningar med att vara föräldrar med funktionsnedsättning och etiska frågor om abort av funktionsvarierade foster. Det var ett mycket intressant samtal där många röster kom till tals.

I Kina liksom i Sverige har frågan om funktionsvarierades lika rättigheter och ett tillgängligare samhälle för samtliga individer blossat upp de senare åren. Men trots en hetare samhälls-och politisk debatt har vi fortfarande en lång väg att gå för att uppnå jämställdhet i både Kina och Sverige.

Samtalstillfälle med några från den kinesiska utställningen samt Mårten Hennés från den svenska utställningen.

Ett stort ljust rum med högt i tak. Ett sextiotal människor sitter på färgglada stolar framför en stor skärm, fotot är taget så att deras ryggar syns. På skärmen visas ett Teams-samtal med Mårten Hennés. Hans ansikte är i närbild, han bär glasögon med svarta, tjocka bågar.


AccessAbility fokuserar på att individer i samhället är just det, vanliga individer med drömmar, hopp, sorg, arbete, vardagsliv, motgångar och förväntningar. Ambassadör Helena Sångeland höll tal och avslutade det med budskapet: ”Steg för steg strävar vi efter jämställdhet för alla. Det har sagts tidigare och det är fortfarande sant: det som förenar oss är så mycket mer än det som skiljer oss åt.”

Danska kulturcentret står som lokal och tillsammans med dess ledarskap har vi utformat ett program för helgaktiviteter i samband med utställningen. Första helgen efter öppningen höll Xiao Jia, en av de kinesiska individer som fotograferats, i en make-up lektion för blinda såväl som ett yogapass för både blinda och icke blinda. På grund av sjukdom har Xiao Jia varit blind sedan hon var 16 år. Hon började då lära sig yoga som yrke inför framtiden. 2015 utbildade hon sig också till professionell make-up artist och jobbar idag i en organisation där hon använder sina kunskaper för att stärka självförtroendet och självbilden hos kvinnor med funktionsvariatoner.

Platserna för att delta på Xiao Jias smibkkurs fylldes på ett par timmar och var mycket uppskattad av deltagarna.

En ung kvinna står bakom ett svart glasbord och håller applåderar. Hon bär en grå stickad kofta. Runt bordet sitter fem unga kvinnor som också applåderar. De bär alla färgglada kläder. På bordet står en sminklåda och sminkprodukter.


Som sista aktivitet kommer vi att visa dokumentärfilmen Catwalk – från Glada Hudik till New York. Efter visningen följer en frågestund med Pär Johansson och Emma Örtlund. Pär är grundare och driver teatersällskapet Glada Hudik, som arbetar med många intellektuellt funktionsvarierade skådespelare. Emma är huvudperson i dokumentären. Vi får följa hennes resa till New York där hennes dröm om att gå på New Yorks Fashion Week catwalken blir uppfylld. Det ska bli väldigt spännande att få höra mer från Pär och Emma den 9 maj då filmvisningen äger rum.

Samma dag kommer Beijing Fashion Lab att presentera sin ”accessible”-kollektion. Några av deras kläder finns också utställda i lokalen. De jobbar med lösningar som magneter istället för knappar och skor som är enkla att ta av och på. Färgskalan och stilrenheten påminner om nordisk design. Fashion Lab arbetar även med att utveckla sportkläder och designar bland annat Paralympics-tävlandes idrottskläder.

Några av kläderna som Beijing Fashion Lab bidrar med till utställningen. Rullstolarna är donerade av Li Hui, dansaren, och används för att visa hur kläderna är designade för att enkelt kunna användas.

En skyltdocka sitter i en rullstol. Skyltdockan har på sig ljusgråa skor, och en svart pikétröja. I knät på skyltdockan ligger ett svart duntäcke som är fäst runt midjan. På vänster arm finns ingen hand, runt armen sitter ett gult dunskydd.


Vägen till rättvisa känns ibland lång och tung, men att få möta så många inspirerande människor inger hopp. Vi är mycket glada att få bidra med en plattform där vi kan ge en bredare bild av samhället och där vi också kan belysa var vi behöver jobba hårdare för att skapa ett mer tillgängligt samhälle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *