
Det är så glädjande att få berätta om ett så givande projekt som påbörjades förra året och vars resultat visas nu i Istanbul. En utställning om kvinnor av samtidskonstnärer, tre baserade i Sverige och tre från Turkiet, som har samarbetat över en längre tid. Men det är inte bara en utställning utan en engagerad och kollaborativ forskningsprocess vars epicentrum har legat i ett mycket speciellt och fantastiskt arkiv i Istanbul.
Arkivet, som drivs av föreningen ”Women’s Library & Information Center Foundation” är inrymt i en vacker byggnad som ligger belägen vid stranden på Gyllene Hornet i stadsdelen Balat i Istanbul och vittnar om stadens bysantinska och osmanska förflutet.
Jag minns mitt första besök till arkivet 2019 och hur det tog en liten stund innan jag verkligen kunde förstå betydelsen av det väsentliga som byggnaden innehöll och hur djupt den insikten sedan rörde mig.


Föreningen har tagit på sig uppdraget att samla, införskaffa, bevara, digitalisera och göra tillgängligt den immateriella, sociala och politiska historien om kvinnor i Turkiet. Sådana arkiv är sällsynta inte minst här i Turkiet.
Arkivet innehåller material som sträcker sig ända tillbaka till osmanska och tidiga republikanska tider och innehåller fotografier, privata brev, audiovisuellt material, muntlig historia och intervjuer, böcker och tidskrifter, stadgar från kvinnoorganisationer, tusentals tidningsurklipp, efemärt material, personliga dokument tillsammans med enskilda verk av kvinnliga konstnärer och författare.



Arkivet publicerar böcker och anordnar evenemang, men som med de flesta arkiv förbrukas det mesta av arbetstiden av den oändliga uppgiften med att samla, registrera, bevara, katalogisera och digitalisera. Det ges sällan tillräckligt med tid för att synliggöra de hundratusentals berättelser om kvinnor och kvinnors liv som finns dolda i lådorna, i mapparna och i kuverten inrymda på hyllor i arkivet.
Arkivet besöks flitigt av akademiker och forskare men sällan av konstnärer, vilket födde en idé om möjligheten att bjuda in bildkonstnärer för att botanisera, undersöka, kontextualisera och synliggöra delar av innehållet ur samlingen. Att närma sig arkivet från en mera öppen och subjektiv utgångspunkt.



Generalkonsulatet har under några år drivit ett antal projekt tillsammans med Svenska Institutet under samlingsnamnet Equal Spaces som har utforskat idéer om inkludering, jämställdhet, hållbarhet och kollektiva arbetsprocesser. Inom ramen för projektet och med ett stort förtroende och generöst engagemang från Kvinnobiblioteket och konsthallen Depo kunde vi utveckla ett gemensamt forskningsresidens för bildkonstnärer på arkivet.
Sex konstnärer, tre verksamma i Sverige och tre i Turkiet, blev inbjudna att arbeta tillsammans i par, Larissa Araz med Petra Bauer, Özge Açıkkol med Elin Strand Ruin och Şafak Şule Kemancı med Ays Alayat. Deras research genomfördes till en början online genom flera ambitiösa gruppseminarier och presentationer. Dessa tog upp ämnen som bland annat kvinnorörelsens historia i Turkiet, kuratoriska forskningsmetoder och en genomgång av kvinnobibliotekets arkiv, dess innehåll och struktur.




Detta följdes sedan av enskilda digitala möten mellan konstnärsparen. De turkiska konstnärerna besökte först arkivet vilket följdes av flera forskningsresor till Istanbul av de svenska konstnärerna för att arbeta på plats tillsammans med sina kollegor. Resultatet av detta arbete kan nu ses på utställningen “Reflections from the Women’s archives” på konsthallen DEPO i Istanbul fram till slutet av april. Därifrån är också bilderna i denna blogg tagna.
Larissa Araz och Petra Bauer har undersökt flera tusen anonyma historiska fotografier av kvinnor som de gjort ett utval ur för att ställa frågor om vad vi egentligen kan förstå om dessa kvinnor. Özge Açıkkol och Elin Strand Ruin har fokuserat sitt arbete på några kvinnor som bor i kvarteret nära arkivet och hur olika nätverk kopplas samman, medan Şafak Şule Kemancı och Ays Alayat har gjort en hyllning och kärleksförklaring till Kenan Çinili, en person de fann i arkivet som levde i Istanbul 1935.
Ni kan se och läsa mycket mer om tankarna bakom de enskilda verken och ladda ned utställningskatalogen här: https://www.depoistanbul.net/en/event/reflections-from-the-womens-archives/

Ett stort tack till alla som deltagit i projektet, till Füsun Ertuğ och alla fantastiska medarbetarna på kvinnoarkivet, till alla vara föreläsare, till personalen på DEPO och så klart till konstnärerna som ihärdigt och hängivet engagerat sig i kollaborativa och konstnärliga processer mellan Sverige och Turkiet.
…
Projektet har varit ett samarbete mellan Generalkonsulatet i Istanbul, the Women’s Library & Information Center Foundation och DEPO Istanbul med stöd från Svenska Institutet inom ramen för projektet “Equal Spaces”.