Gästblogg av Elin Ulfhammer, praktikant på kultursektionen på Ambassaden i London
År 1766 antogs den första Tryckfrihetsförordningen i Sverige, vilken var unik eftersom den inte bara var den första av sitt slag i Sverige, utan i hela världen. Detta har firats på flera håll runtom i Sverige, och även här i Storbritannien har dess 250-årsjubileum uppmärksammats. På Free Word Centre i London anordnade organisationen Article 19 ett evenemang om informationsfrihet tillsammans med bland andra svenska och finska ambassaderna. Evenemanget bestod av två modererade diskussioner och ett panelsamtal där framträdande personer inom informationsfrihetsfrågor diskuterade och berättade om sina erfarenheter och kunskaper kring informationsfrihet.
Den första modererade diskussionen handlade om aktivism för rätten till informationsfrihet där Des Wilson och Maurice Frankel, Campaign for Freedom of Information, och Helen Darbishire, Access Info Europe, deltog. Des Wilson berättade bland annat om hur han startade organisationen Campaign for Freedom of Information 1984 med syfte att Storbritannien skulle få en rättslig reglering kring informationsfrihet. I den andra modererade diskussionen deltog bland andra två av översättarna till de engelska översättningarna av Tryckfrihetsförordningen tillsammans med historikern Jonas Nordin, från Kungliga Biblioteket i Stockholm, och gjorde en tillbakablick över förordningens historia.
Evenemanget avslutades med ett panelsamtal på kvällen som leddes av Nicola Cain, chef för juridiska avdelningen med ansvar för informationsfrihet på BBC. Fokus för samtalet var hur den rättsliga regleringen ser ut idag och vilka utmaningar som finns för myndigheter och lagstiftare. Gäster var Elizabeth Denham, UK information commissioner, och Lord James Wallace of Tankerness, tidigare medlem i skotska regeringen som var och införde den rättsliga regleringen kring informationsfrihet i Skottland.
Diskussionerna och samtalet väckte många frågor hos publiken som var väldigt engagerad. Det diskuterades var i världen informationsfriheten är som starkast, vad som kan göras för att den ska bli ännu starkare och vilket inflytande den första tryckfrihetsförordningen har haft för dagens regleringar. Både den ursprungliga Tryckfrihetsförordningen och den lagstiftning som vi har i Sverige idag hyllades på många plan och sågs som en förebild. Dock räcker det inte för Sverige, och de andra över 95 länderna med rättsligt reglerad informationsfrihet, att bara ha en lagstiftning. Vi måste också se till att den uppnår sitt syfte, genom att dokumentera myndigheters och statens verksamhet, så att den fyller sin funktion för medborgarna. På så sätt kommer vi i framtiden att kunna fira att vi inte bara har världens äldsta Tryckfrihetsförordning, utan också den mest effektiva och välfungerade.
