Utveckling och utmaningar för svensk filmnäring – behövs en attitydförändring bland oss konsumenter?

Jag deltog igår på ett lunchmöte i Europaparlamentet om utmaningar och utveckling i svensk film- och tv-näring. Seminariet organiserades av Jytte Guteland(S), MEP, och föredragshållarna var olika representanter för svensk film- och tv-näring. Moderator var Per Strömbäck, sakkunnig digitala näringsfrågor Film- och TV-branschens Samarbetskommitté.

Generellt sett gavs inledningsvis en positiv bild, bl.a. genom att Lars Blomgren, Filmlance, började med att beskriva framgångssagan med TV-serien ”Bron”. Det konsterades också att vi ser på mer film än någonsin tidigare. Efter dessa initialt positiva konstateranden radades dock problemen upp. Bl. a. konstaterades att nedgången på hyr/köp-filmsidan inte kompenserades av intäkter för digital distribution. Vidare sades att Sverige är ett av världens värsta länder när det gäller illegal nedladdning och streaming av film. Anders Lundmark, Boston Consulting Group, redovisade en undersökning som visade att var tredje svensk anser att det är okej att använda pirattjänster för att se film. Han beskrev det som att Sverige gått i bräschen för ”demokratiseringen av piracy” och att Sverige är ett ”innovationsland” när det gäller on-line-piracyn.

Det finns också en generell okunskap om vilka filmsajter som är lagliga respektive olagliga. Boston Consulting Group konstaterar i sin rapport om svensk filmnäring från december 2013, att de illegala streamingtjänsterna, som t.ex. Swefilmer, blivit än mer användarvänliga och numera kan nås med endast en knapptryckning. Man konstaterar vidare i rapporten att det enligt upphovsrättslagen är illegalt att ladda ner en film som är utlagd på internet utan tillstånd från upphovsmannen men att det däremot ännu inte är fastlagt att konsumenten bryter mot lagen genom att titta på eller streama film som finns på internet, även om material är utlagt på internet utan tillstånd från upphovsmannen (den frågan är nu föremål för prövning). Man skriver vidare att i Sverige är antalet nedladdningar av film sju gånger så högt som i exempelvis Danmark och ger som en möjlig förklaring att man i t.ex. Danmark, men också Storbritannien och Norge, har större möjligheter att blockera streamingsajter som distribuerar illegalt material.

Flera personer tog upp problemet med att det är svårt för konsumenterna att skilja på lagliga och olagliga alternativ. T.ex. uppfattas Swefilmer och Dreamfilm av många som lagliga alternativ, trots att dessa lagt upp filmer utan tillstånd från upphovsmannen, och exempel gavs på att dessa sajter även används vid filmvisningar i skolor.

Philip Gylche, MovieZine, sade att de lagliga alternativen fortfarande är få och osynliga men menade att den kraftiga tillväxt som MovieZine haft visade på potentialen för nya, lagliga, digitala tjänster. MovieZine finansieras med annonsintäkter och ger bl.a. information om ”bästa pris” för laglig nedladdning av en specifik film. Samtidigt sade han att det vore fantastiskt med ett Spotify för film men konstaterade också att det inte var realistiskt i närtid. Främst p.g.a. att det inom filmnäringen är högre produktionskostnader och högre risk samt att producenterna också har egna distributionskostnader. Därutöver finns det olika konsumtionsbeteenden jämför med musiken då man oftast ser en film endast 1-2 ggr. Om ett Spotify för film skulle etableras idag skulle därför kostnaden antagligen landa på runt 500 kr/mån, vilket man inte trodde att det finns någon bred betalningsvilja för.

Hur kan man då komma tillrätta med illegala alternativen? Per Strömbäck menade att en av de viktigaste faktorerna nu är att utveckla lagliga och lättillgängliga digitala alternativ. Detta kan skapa många arbetstillfällen. Den kulturella och kreativa sektorn är en snabbt växande sektor i Europa.

Strömbäck konstaterade vidare att det knappast hjälper med juridiska åtgärder utan att det behövs en mängd olika åtgärder, där juridiken är en del men som också måste innefatta sådant som kan påverka människors attityder till nedladdning och streaming. Och mycket torde ligga i detta konstaterande. Så länge vi tycker att det är helt okej att titta ”gratis” på filmer och TV-serier i hemmets lugna vrå kommer problemet inte att minska och i förlängningen riskerar vi att det inte kommer att kunna utvecklas och produceras någon högkvalitativ film i Sverige. Dags för gemene man att rannsaka sitt tittarbeteende med andra ord!