Vem får sticket? Vaccinsolidaritet och Sydafrikas kamp mot COVID.

Spridningen av Covid-19 fortsätter att öka i Sydafrika. Det senaste dystra dygnsrekordet noterade över 21 000 nya fall. Kurvan, den som alltid måste plattas till så att sjukhusen inte blir överfulla, pekar fortfarande uppåt. Alltfler sydafrikaner undrar när vaccineringen ska komma igång.

Sydafrikas regering vidtog ett antal åtgärder den 28 december för att begränsa smittspridning. Försäljning och utskänkning av alkohol är förbjudet. Ja, jag har druckit upp min sista flaska pinotage. Det är nyttigt med sydafrikansk lockdown, skriver jag och försöker vara “kul”. Kul är det däremot inte att alkoholförbudet införs för att minska antalet bilolyckor och våldsbrott och därmed trycket på sjukhusen. Ett oväntat resultat av covid19-pandemin kan bli att Sydafrika i fortsättningen begränsar alkoholförsäljningen, eftersom man ser en kraftig minskning av traumafall på landets sjukhus. Belastningen på sjukvården är ändå förfärande hög.

Utegångsförbud gäller mellan klockan 21.00 och klockan 05.00 och de flesta av landets stränder, offentliga parker och simhallar är stängda. Till skillnad från den första perioden av utegångsförbud förra året, då vi inte fick lämna hemmet annat än för att handla mat, så får man nu vara ute och gå med hundarna. Ni som följer mig i sociala medier har tröttnat på hundöron och -tassar vid det här laget, men för alla andra bjuder jag här på en basset-bild.

Som för många, har mina husdjur mildrat längtan efter umgänge, men hur mycket jag än älskar mina vovvar och beundrar deras talanger – ligga i timtal på min mage i soffan när jag läser eller pillar på mobilen – kan de inte ersätta teater-, opera-, bio-, konsert-, dans-, musei-, och galleribesök. I hela världen väntar vi på att känna kroppen vibrera av blåsorkestrar och bastoner och krama ett sällskap när man ses vid 7-bion.

Mycket av det jag befarade och skrev om i mars förra året här på bloggen har tyvärr inträffat i Sydafrika. De flesta har betydligt svårare problem att handskas med än att deras vinförråd tagit slut och var man kan promenera med hunden. Skuggepidemierna är flera. Kvinnomisshandel och arbetslöshet ökar; hur barnen mår vet vi fortfarande inte riktigt, men ett helt års skolgång är i fara. Det är inte så många barn som kan gå i skola digitalt här. Tidigare stabila sektorer kommer i gungning, inte bara den viktiga turismen men också filmindustrin. Kapstaden (och Johannesburg) är inspelningsplats för internationella spel- och reklamfilmer. Här finns en infrastruktur för filminspelningar; studios, teknik, scenografer, kostymörer, rekvisitörer och fenomenala locations. Säg den Bronx-miljö eller 50-talsförort som inte kan återskapas i Johannesburg? Nämn en öde paradisstrand som ligger 20 minuter från en storstad? Betty’s Bay utanför Kapstaden. Nu har många i filmindustrin gått utan lön och jobb hela året.

Hur klarar sig kulturen och kulturskaparna?

Vissa hittar förstås sätt att skapa ändå. Den sydafrikanske regissören Tim Greene spelade in en långfilm under utegångsförbudet. Cabin Fever hade premiär i somras och är världens kanske första “lock-down-film”.

Auditions och regi skedde över zoom och skådespelarna filmade sig själva. Med erfarenheterna från Cabin Fever har Greene precis avslutat inspelningen av nästa långfilm, The Fury.

Den utspelar sig i en lägenhet där två personer sitter instängda under en lång period, och internet spelar en viktig roll i filmens dramaturgi. Till skillnad från Cabin Fever har The Fury filmats på plats i Johannesburg. Teamet följer stränga covid-regler som filmbranschen varit med och tagit fram. På inspelningen finns en covid-kontrollant, alla medverkande testas, all rekvisita ångas och desinficeras flera gånger om dagen.

Branschorganisationen STAND – Sustaining Theatre and Dance Foundation, är ett annat exempel på hur kultursektorn agerat på egen hand för att stötta fristående teater- och dansorganisationer och professionella utövare. Organisationen skapades som ett svar på vad man uppfattade som uteblivet stöd scenkonsten från statligt håll under pandemin. Initiativet är mer än krisinsats, detta är den första större branschorganisation i Sydafrika som samlar scenkonstens aktörer för att stötta, driva deras frågor och bidra med fortbildning. En av grundarna och frontfigurerna är den internationellt hyllade dansaren och koreografen Gregory Maqoma.

Läs gärna mer om STAND här.

Den 19 februari deltar jag i en paneldiskussion om internationellt samarbete och stödformer för scenkonsten som STAND arrangerar. Håll utkik!

Sydafrikanerna undrar precis som vi – när kommer vaccinet?

Sydafrika har genom COVAX-programmet säkrat vaccin till 10% av befolkningen. Hälsominister Mkhize kunde för några dagar sedan också informera allmänheten om att regeringen köpt 1,5 miljoner doser av Astra-Zenecas vaccin från Indien. Vaccinering av Sydafrikas sjukvårdspersonal kommer enligt Mkhize att börja inom kort.

Målet är att vaccinera minst 67% av befolkningen under 2021. Vaccinen som säkrats genom COVAX har finansierats genom den solidaritetsfond som skapades i samband med utbrottet av COVID-19 till vilken privatpersoner och företag kan donera pengar för krishantering. Regeringen får hård kritik från flera läger som anser att den varit senfärdig i agerandet för att säkra vaccin och planera vaccinering av befolkningen. Sydafrika hör till de länder som dessutom får mindre multilateralt stöd då landet klassas som medelinkomstland.

Vaccinering och tillgång till vaccin påverkar allt. Den ekonomiska återhämtningen för en av Afrikas största ekonomier och den stabilaste demokratin är beroende av att befolkningen vaccineras. Sydafrika fungerar ofta som ett lackmustest för frågor som rör rasism och avkolonialisering globalt. Alltfler tidningar även i norr skriver om detta, senast idag kom en artikel i The Economist med titeln “Who should get the jab?“. Länder som Sydafrika med sköra socialförsäkringssystem, liten medelklass och många fattiga drabbas hårt av pandemin och riskerar att hamna långt efter rikare länder när återhämtningen börjar. Hur ska vi förhålla oss till det? Vem ska vaccineras först?

Ambassadens och mina planer för 2021 har utformats i relation till den komplicerade situation som råder. Ambassaden analyserar och anpassar arbetet löpande till de långsiktiga effekterna av pandemin. Det gäller alltifrån återstart av ekonomin med gröna initiativ i sektorer som handel, kultur och kreativa näringar, till barn och ungdomars eftersatta skolgång och psykiska utsatthet under de långa perioderna av isolering. En ytterligare aspekt att förhålla sig till i vårt arbete är hur civilsamhälle och medier påverkas av pandemin. Men vi ska och vill också ligga i framkant och bidra till en dynamisk och hållbar återhämtning. Att bistå och lyfta fram de som bygger nytt, idérikt och hållbart.